stödenytt.se

Pilgrimsleden mellan Selånger och Trondheim går rakt genom Stöde centrum som är ledens första centralort. För några månader sedan anställdes Putte Eby som projektsamordnare för att få igång användandet av leden under de närmsta två åren. Han har resurser och en målbild som kan innebära ökade möjligheter för de som vill utveckla besöksnäringsverksamhet längs leden.

-       Jag ser det som en besöksnäringsangelägenhet och så tänker också nationella pilgrimscentrat. Med den trend som nu är i att vandra kommer mängder av människor som söker nya upplevelser och kunskaper kunna färdas längs leden – inte bara pilgrimmer, berättar Putte.

Santiago de Compostela
-       Påven och hans underhuggare fick mycket klagomål om att leden till Santiago de Compostela var dålig. Då använde 1800 pilgrimmer om året den. Det gjordes ett EU-projekt där och idag är det cirka 2000 pilgrimmer per dag. Det är väl inte ens något vi önskar här men jag har en målbild på 200 vandrare per dag utspritt efter leden.

Utmaningar i projektet
-       Det här är en destination som är 45 mil lång och 10 meter bred. Först ska vi se till att leden verkligen finns. Jag har pratat med vana orienterare som gått bort sig fyra-fem gånger om dagen när de gått den.

Putte beskriver sitt arbete med att få till en sammanhängande S:t Olavsled med skyltning, leddragning, informationsmaterial, kartor och hemsida för att få en produkt som fungerar turistiskt och som kan skapa framtida arbetstillfällen. Ett arbete som innebär en hel del kontakter med länsstyrelse, stift, församlingar, föreningar och olika aktörer.

Samarbeta längs leden
-       Det gäller att vi börjar prata med varandra och inte om varandra. Vi ska motarbeta fördomar och kunna prata gott om varandra. Jag har anlitat Håkki (Tomas ”Håkki” Eriksson) som en föreläsare om det. Och jag har inlett ett samarbetar med norrmännen som kommit långt.  De har bland annat redan tagit fram en app så att man genom koordinaterna kan få hjälp om man går vilse och kan få kontakt med närmsta pilgrimscentra.

 Oro kring Stöde
-       För Stödes del är jag lite orolig vad gäller själva dragningen. En stäckning går efter Europavägen och det är visst trångt på en del ställen. Vi måste se till så att det är säkert. Det ska fungera för en tysk pilgrim.  Idag finns det förespråkare som tycker att leden kan gå på södra sidan Ljungan. Andra menar att det finns tecken som tyder på att Olav ska ha gått på norra sidan där leden är idag. Vi får se hur vi ska lösa det. Jag har själv ingen åsikt men pratar en med de som har det för att lösa det. Och till Santiago de Compostela går vägen bitvis bredvid flerfilig motorväg utan problem, konstaterar Putte.

Klart är i alla fall att Putte uppger att han avser sprida en hel del EU-pengar längs leden i syfte att öka besöksnäring och arbetstillfällen.

Gertrud Svensson är en av de som vårdat och värnat om pilgrimsleden i många år. Under särskilt beskydd har den natursköna stigen genom skogen fram till Stöde som tar vid strax väster om Båtsmans och marknadsplatsen där leden svänger upp på en äng.

Nu i maj är ängen fylld med vitsippor och vacker som en tavla. Långt upp i dess västra hörn finns en skylt som visar att S:t Olofstigen går där. Gertrud berättar om den gång när hon satte upp skylten.

- Det knakade till och jag trodde det var en älg. Jag tog spaden och slog på spettet. Det blev en riktig klockklang. Då kom en björn. Jag såg raggen. Så jag satte upp skylten och gick ner till bilen. Jag blev lite darrig i knäna. Och jag fick något mindre respekt för dem. Ja, den försvann ju, berättar hon.

Rätta gamla Stödevägen
En lummigt grön och väldoftande tunnel med mjuk väg täckt av barr och löv leder in i skogen. Vitsippor, blåsippor, skogsviol, tibast och många andra vackra växter pryder dess kanter.

- Det är här är rätta gamla Stödevägen ni går på. Titta, här har bönderna lagt upp stenar för att vägen skulle hålla för hästarna, säger Gertrud och pekar på en mur av stenar längs vägens kant.

Predikstolen, målningar och kallkälla
Mäktiga klippblock, ett stenbrott med röda målningar, vindfällen och en kallkälla passeras innan en skylt visar avtaget mot den så kallade predikstolen. En stor prediktstolsliknande formation skjuter ut som ett stenblock ur bergsklippan. Stigen passerar under.

- Visst är det pampigt. Av smältvattnet bildas här stora isblock på vintern, berättar Gertrud. Det är nästan magiskt.

Kulturhistoriskt värdefull
Hon berömmer ett skogsbolag som lyssnat till hennes vädjan om att vara varsam om den fina och kulturhistoriskt värdefulla fornvägen. Samtidigt som hon berättar om ett annat skogsbolag som i okunskap kört sönder en del av vägen och visat liten vilja att återställa den. Det barklass som en gång körts dit har för länge sedan runnit bort av de forsande vatten som maskinerna orsakat på vägen. Som vandrare är det svårt att ta sig förbi utan att bli blöt om fötterna.

När leden lämnat skogen och åter kommer ut bland bebyggelse passerar den en av de tre första gårdarna i Stöde. En gård som, efter cirka tio generationer, är kvar i ägo av samma släkt som en gång byggde den första kyrkan i Stöde.

Hälsobringande fornminne
Gertrud delar glatt med sig om sina kunskaper om Stödes rika historia som leden minner om.  Och kanske kan hon själv ses som ett bevis på att pilgrimsvandring verkligen fungerar hälsobringande såsom det är menat. Trots att hon i sommar fyller 80 så tar hon ännu glada skutt längs leden och slår ner skyltar och vägvisande stolpar till glädje för andra och hon är mycket mån om att alla ska förstå vikten av att leden ska fortsätta gå där den har gått i nästan tusen år.

[Show as slideshow]

är inget som hindrar henne och kanske är hon ett levande bevis på

Vid fröplantagen och tidigare plantskolan i Nedansjö finns ett arboretum.  En samling med ett fyrtiotal trädarter från olika platser runt om i världen. Besöksvärd för alla som är intresserad av träd.

Flera av arterna sattes redan under 1950-talet när en förvaltare på SCA började ta hem frön och plantor av barr- och lövträd från södra Sverige, Europa, Asien och Amerika för att se om de klarade klimatet här. Stolpar och grenar på marken samt otuktade träd vittnar om att naturen skött arboretum efter eget tycke till stor del på senare år.

Av lövträden väckte det vackra trädet Japansk valnöt från Manchuriet stort intresse när arboretum besöktes av ett sällskap i maj. Detta efter att några valnötter upptäckts på marken och trädgårdsmästare Tomas Lind berättat om de exklusiva plantorna som han själv driver upp till försäljning.  Även hästkastanj, amerikansk pappersbjörk, ask, bok och oxel är satta.

Bland barrträd finns exempelvis douglasgran från British Columbia, cembratall från Ural i Ryssland, rödgran och klippgran från Kanada.

* Ordet arboretum kommer av arbor, latin för träd och betyder vetenskapligt ordnad trädsamling.

[Show as slideshow]

En tur till Skansberget i Nedansjö erbjuder en utflykt med lagom spännande bergsbestigning, lämplig även för små ben. En del av Ljungans natursköna dalgång och rester av en stenmur kan ses på toppen.

Enligt sägnen uppfördes en fornborg där under järnålder som försvarsanläggning till skydd mot fiender från öst.  Skrifter från tidigt 1900-tal talar om att det då fanns fyra-fem stenvarv av skansmuren i behåll.

Strax väster om Skansberget finns Borgberget. Det sägs ha använts som skyddsplats för att hålla kvinnor, barn, äldre och djur i säkerhet från fiender.

Sundsvalls kommun ska under den närmaste tio åren genomföra stora energisparåtgärder för att minska energikostnaderna och reducera kommunens miljöpåverkan. En satsning i detta är ombyggnad av Stödehuset. Förutom den nyligen installerade solenergianläggningen planerar och projekterar Service och tekniks fastighetsavdelning för fler åtgärder.

Belysning och ventilation
-       Anläggningen är bortåt fyrtio år så det behöver göras ganska omfattande investeringar. Vi säkrar nu upp den fortsatta driften av badhuset. Jag vet inte än var det landar. Först utreder vi och sen går vi ut med förfrågan. Då beror det på var buden landar om det går att utföra, berättar Sofia Rosenlind förvaltare på kommunens fastighetsavdelning.

-       I planerna finns ett nytt badhusaggregat, troligen en ny spoltank och byte av belysning och ventilation, men vi kan inte lova något ännu berättar Sofia.

Tankar om gymmet
Ett mer ändamålsenligt och välventilerat gym är ett önskemål som ofta uttrycks från besökare som tränar med fönstren på vid gavel. På frågan om det kan vara aktuellt svarar Sofia:

-       Det är klart att vi tycker det skulle vara roligt om Kultur & Fritid som är vår hyresgäst passade på att satsa på det. Det är ett beslut som de får överväga och eventuellt prioritera. En sådan satsning skulle innebära en något högre hyra fördem.

Sofia nämner även en del åtgärder som skulle behövas såsom isolering och målning som de inte riktigt kan räkna hem i nuläget. Men solfångarna är i alla fall redo att tas i drift och i höst och vinter beräknas ytterligare byggnationer på Stödehuset komma igång .

- Ja, nu har Harald Blåtand sträckt ut sig över landet och återtagit gamla territorium, konstaterar Ulf Hagner med ett skratt.
Företaget Blåtand satsar nu på att bredda sin verksamhet med aromer och egen säljare med kontor i Lund.

Johnny Gustafsson har i många år arbetat för de internationellt största bolagen inom aromer. Nu ska han resa runt bland livsmedelsföretag och erbjuda aromer och beredningar med aromer från Blåtand. En ny youghurtberedning med hjortronsylt provas just för tillfället fram av Ulf, Johnny och Elin Högbom.

Viktig smakkreatör
- Vi har arbetat med naturliga aromer i våra beredningar länge men nu specialiserar vi oss på området och blir agentur åt ett företag som är stor inom detta. Det innebär att vi kommer att sälja både beredningar och aromer separat. Elin här på labbet blir viktig som smakkreatör, berättar Ulf.

En nylig satsning har även gjorts på direktförsäljningen i butiken med skyltning längs E14, utökade sortiment i form av vilt samt öppethållande på helgerna.

- Vi kör på hårt och det ska bli kul att se var vi är om ett år.

Sofie Christmansson jobbar sedan mars mot ungdomsfotbollen i Stöde IF. Tillsammans med AnnSofie Brännwall tittar hon nu över klubbens policy för att hon ska få de redskap hon behöver för att förmedla sig.

-       Vi har en för spelare och aktiva, en övergripande och en för föräldrar. De behöver förtydligas lite, berättar Sofie. Även hemsidan behöver ses över. Om man kommer utifrån ska man direkt kunna se allt man får för sin medlemsavgift. Början är lagd, men det kan bli bättre. Vi vill göra det mer strukturerat, tydligare och enklare för alla.

Engagerad för barnen
-Vi hoppas även att fler ska börja engagera sig. En del tycker att det bara ska fungera och att det ska finnas fina planer. Men vi gör det här för att barnen ska få idrotta, menar AnnSofie som är engagerad i fotbollen och klubbarbetet sedan många år och sedan mars även ingår i styrelsen.

Landslagets fotbollsskola
En av Sofies första uppgifter är att arrangera fotbollsskolan. I år blir det landslagets fotbollsskola som hålls vecka 24.
-       På lördag är sista anmälningsdag. Det är nästan sextio anmälda nu. Sexton tränare har jag som ska få utbildning i ledarskap med praktik och teori. Då kommer de från Sisu och utbildar dem helt gratis. Och de är blandat från damlag, herrlag, ungdomar och föräldrar. Så det blir bra, konstaterar Sofie.

Just nu finns det mycket goda möjlighet att se fåglar som i sin flytt stannar till i Stöde. Vid viken strax nedanför vårdcentralen finns ett fågeltorn som ger god utsikt över ett det fina naturområdet. En skylt i tornets topp visar vilka arter det kan löna sig att hålla utkik efter.

Berglunds betraktelser
Kenneth Berglund som tidigare, under trettio år, utbildat Stödebor som lärare på skolan har med ett stort intresse för den lokala floran och faunan skrivit ner en del av sina iakttagelser och kunskaper. Han räknar upp ett större antal arter som gästar viken.
”Grågås, småskrak, storlom, smålom, storspov, strandskata, skäggdopping, spetsbergsgås, enkelbeckasin, näktergal, grönsångare, torn­falk, fiskgjuse, vigg, sothöna, sångsvan med flera finns ofta i viken under våren. I mitten av maj ser man brushanar spela på stränderna. Under maj månad rastar de flesta av fjällets fåglar i viken.” Skriften i sin helhet håller Kenneth bland sina närmsta, men viken och fågelskådningstornet kan med fördel besökas.

[Show as slideshow]

Deltagarna i studiecirkeln av pilgrimleden fick en närmare titt på kyrkans många gamla skatter. Gertrud Svensson berättade historierna om hur den nya kyrkan byggdes kring den äldre och om hur den gamla träskulpturen S:t Olof försågs med sin kungakrona i nutid.

Nordenströms skrifter
Bland mycket annat visades även kyrkans dopskål förfärdigad av den vida erkände och skicklige Edesmeden Biger Westin. Och en trappa upp på muséet i tornet visades värdefulla inventarier och Magnus Nordenströms omfattande skrifter om Stöde. Böcker som gett eftervärlden en unikt omfattande beskrivning av en sockens tidiga historia.

Vindshärjare
Ännu en trappa upp visade Gunnar Karlquist vindsrummet där några kringflackande för många år sedan sökte skydd, eldade och stympade några av de gamla trästatyerna.

Vandringslördag
Sevärdheter längs pilgrimsleden besöks med kortare vandringar och bilfärd under lördagen den 12:e maj. Fler intresserade hälsas välkomna att följa med på turen.

[Show as slideshow]

12►

Sjuttonåriga Fannie Eriksson ligger nu i träning inför SM i distansritt som går i mitten på maj. Hon ingår som en av tre ryttare i young rider-landslagets spetsgrupp. Tillsammans med den elva årige arabiska fullblodsvalacken El Charmino ska hon på kortast möjliga tid klara av en sträcka på tolv mil i Skåne.

-       Det brukar ta sex timmar. Vi rider ungefär tre mil och sen ska hästen vilas 30-40 minuter och veterinärbesiktas.  Det är viktigt eftersom den inte kan tala om hur den mår. Vi rider i cirka 18 kilometer i timmen. Det är mest lugnare galopp där de inte lagt ut särskilda skrittsträckor. När vi rider genom städer brukar folk tycka att det är kul och titta ut, heja på och ta kort, berättar Fannie.

Vunnit SM
Hästen El Charmino har hon tävlat med under de fyra år hon ägt honom. De känner varandra väl vi det här laget. SM vann de redan 2010. I år siktar hon även mot att ställa upp med honom i tävlingarna Nordisk Baltiskt Mästerskap i Finland, en tävling som de vann 2011. Och den stora utmaningen: EM i Belgien i september. Då hon som säkerhet även kvalat in en reservhäst, något hon är ensam om i Sverige.

-       Det blir mycket tävlingar och långt att åka. Vi brukar åka hela familjen. De hjälper mig och ser till att hästen får i sig någonting.

Blivande lastbilschaufför
När Fannie inte rider är hon oftast på gymnasieskolan i Sundsvall där hon går transportprogrammet.
-       Jag ska bli lastbilschaffis. Jag vill inte sitta på kontor, berättar hon.
Utbildningen kommer även ge henne möjlighet att avlasta sin pappa med körandet av den stora hästtransporten. Hästar har varit hennes intresse så länge hon kan minnas och den första ponnyn fick hon vid två års ålder. Den finns ännu kvar.

Lillasyster på ponnyn
- Min lillasyster Pauline red ett distanslopp på den. Alla tyckte det var så roligt att de klarade det och att han var så söt, berättar stolt och glatt.
Men på SM den nittonde maj blir det El Charmino som får tävla med Fannie.

I veckan föddes det femte lammet för våren hemma hos Carina Vallgren. Tillsammans med tackor, tuppar, höns, kycklingar, vaktlar, katter och vallhund blir det riktigt djurrikt på den lilla gården på Gräfte.

Och fler djur är på väg. På kläckning i köket finns ett flertal små vaktelägg, samt ägg från en ovanligare ras av höns. Från beställda ägg av den rasen har Carina lyckats kläcka fram en tupp och en höna som i sin tur producerat ett antal nya ägg för kläckning.

Valla fåren
Medan hon visar runt bland burar och hagar följer hennes vallhund intresserat och lydigt med.
-       Fåren skaffade jag för att hon ska få valla. Vi gör fel men vi gör det för att det är kul.
Av ullen tovar Carina tomtar, ugglor, domherrar och annat.

Marknad och loppis
-       Det är dags att sätta igång om jag ska få till några och kunna stå på nån marknad framöver som jag tänkt.
Hon berättar att hon tidigare framgångsrikt sålt sina ullfigurer via nätauktioner och bekanta men nu även hoppas hinna få till några till en marknad. Carina är ofta utomlands i längre perioder i sitt jobb och trivs bra när hon under sommaren får vara hemma på gården med sina djur. Då brukar hon också sätta upp en loppisskylt vid vägen.

Fördelar med djur
-       Det är så rofyllt att se när hönorna går omkring och pickar på backen. Och så får jag ekologiska ägg och av fåren får jag marken nedbetad, rent kött och ull. Men till hösten får vi se hur många av dem som får stanna. Gräset här räcker inte till mer än fem tackor med lamm, berättar hon.

[Show as slideshow]

Valborgsmässoafton firades stämningsfullt strax intill älven på Prästgårdens baksida. Traditionell körsång bjöds till den fina vårkvällen av Stöde kyrkokör och Sångträffen under ledning av Tomas Wallin.

Bjöd till Huberget
Örtagårdprojektets ledare Tomas Lind passade under sitt vårtal på att bjuda in till sommarens evenemang på Huberget.

Brandsläckartraktor
Lite dramatik blev det också när glöd från brasan fattade eld i torrgräset vid den intilliggande skogsdungen. Kyrkans vaktmästare Martin Eriksson var snabbt på plats med trägårdstraktor och vatten och fick stopp på elden.

En mötesstation på järnvägen mellan Stöde och Nedansjö skulle vara en åtgärd med stor effekt. Det konstateras i ett yttrande från länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet i Västernorrland på Trafikverkets utredning över transportsystemets kapacitetsbrister. I yttrandet påpekas även att E14 utlämnats helt i förslaget – något som kan få omfattande negativa följder.

På uppdrag av regeringen har Trafikverket genomfört översynen av kapacitetsbrister i transportsystemet med förslag på lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Enighet om ett betydligt större behov av satsningar i området kan utläsas i det yttrande som från länet gjorts på Trafikverkets rapport. På måndag överlämnar Trafikverket det hela till regeringen.

Viktiga kommunikationer
-       Bättre kommunikationer är nödvändigt för fortsatt tillväxt och sysselsättning, menar landshövding Bo Källstrand. Vi har i diskussioner med Trafikverket varit angelägna om att lyfta fram de västliga förbindelserna som vi tycker är viktiga. En av de viktigaste sakerna som står på agendan är att vi måste bryta den negativa befolkningstillväxt som vi haft sen 50 år tillbaka i länet och en av de viktigaste faktorer vi identifierat till det är kommunikationerna.

Förbättra signalsystemet
Han berättar om arbetet för infrastruktursatsningar som kan leda till ökad godstrafik på mittbanan med ett ökat behov av kapacitet, samt några av de enklare åtgärder som föreslås för detta.
-       Förbättringar i signalsystem gör att man kan köra tätare tågtrafik än vad man gör idag. Det ökar kapaciteten.

E14 saknas i utredningen
I länets yttrande förs även fram att E14 är en viktig väg som saknas i Trafikverkets utredning.  En länk mellan kust och inland för både gods och människor. Vikten av att ta hänsyn till hastigheterna på långa avstånd, samt att utredningen saknar tydlig ansats om att genomföra åtgärder som skapar förutsättningar för bibehållen hastighet på E14. Något som kan innebära att hastighetsbegränsningarna kommer att sänkas på den viktigt pendlings- och servicevägen inom planperioden.

Fortsatta arbetet
- Regeringen kommer under sommaren och hösten arbeta med sin proposition. Vi fortsätter diskussioner med olika regeringsföreträdare. Till exempel medverkar vi i ett semenarium om sambandet mellan infrastruktur och regionalutveckling under Almedagsveckan. Och den åttonde maj träffar jag infrastrukturministern, berättar landshövdingen om det fortsatta arbetet för infrastruktursatsningar i länet.

Fler yttranden
Fler yttranden som stödjer ett betydligt större behov av utredning och infrastruktursatsningar har inkommit från North East Cargo Link, Mynighetsnätverket och Nya Ostkustbanan. Läs yttrandena här.

Stödebröd hade i veckan långväga besök från ett företag med huvudkontor i Belgien och verksamhet i ett tjugotal länder. En god exportkund sedan fjorton år tillbaka som begett sig till Loböle för att göra leverantörsbedömning på det traditionsrika tunnbrödsbageriet.

- Det var roligt att de besökte oss. Tidigare är det alltid jag som varit till dem, berättar Tina Bertilsson.

Tina driver tillsammans med maken Tomas och pappa Ove familjeföretaget som hennes farmor och farfar startade på femtiotalet. Hon är även ansvarig för företagets export som idag utgör cirka en fjärdedel av den totala omsättningen.

Viktig export
-Exporten är en viktig marknad för oss eftersom den är betydligt jämnare. Inte så säsongsberoende som den svenska marknaden.
Tina berättar att den belgiska kunden var nöjda med vad de såg och en vidareutveckling av samarbetet nu väntar.

Dåliga vägar
- Men det var tur att de ringde och frågade om de var på rätt väg när GPS-en visat in dem på ”genvägen” från Lotjärn. Senare samma dag ringde postbilen som kört fast där och fick dras loss med traktor, berättar Tina med ett skratt.
Samtidigt konstaterar hon att alla vägar till Loböle nu är under all kritik. Att det känns något osäkert för affärerna att dra ut internationella kunder med miljardomsättning på dem. Och klart försvårande i de dagliga omfattande transporterna för företaget som levererar cirka 30 000 bröd per dag.

Bröd för alla smaker
Produktutveckling pågår ständigt på Stödebröd som utöver det traditionella tunnbrödet producerar ett tiotal andra bröd i olika former och smaker: hårda, mjuka, tjocka, tunna, runda, fyrkantiga och ekologiska. Som fyllda klämmor kan
brödet återfinnas i likväl ett gatuhörn i Paris som på internationella flygplatser. Till stolthet för alla Stödepatrioter.

[Show as slideshow]

Vår- och sommarkläder med viss lokal anknytning visades upp på Knutshemmet under söndagen. Rackartygs lekfulla, färgglada och ekologiska kläder som sys på Ryssmon av Marie Öberg bars av ett flertal små mannekänger.

Inspirerande mode från klädbutikerna Midwear och Chili i Fränsta, hemförsäljningsföretaget Me&Is återförsäljare i Matfors samt några butiker i Sundsvall visades även under kvällen. Modevisningen är ett återkommande arrangemang  av idrotts- och hembygdsföreningen.

[Show as slideshow]

Helgens seger i DIAB-cup bådar gott inför seriespelet som drar igång till veckan med hemmamatch mot Selånger.

- Det var bra att få testa spelare på nya positioner inför seriespelet. Om alla presterar sitt bästa kommer vi att vinna matcher, konstaterar Annette Larsson ny tränare för laget sedan november.

Spelet i DIAB-cup
-       Första matchen i cupen mötte vi Timrå. Då spelade vi bra, men planen var lite dålig av snön som fallit under natten. Andra matchen mot Söråker mindre bra och tredje mot SDFF spelade vi jättebra. Det var verkligen kamp på plan och vi vann tack vare att vi hade viljan.

Gymnasieförvärv
-       Vi har haft en bra uppbyggnadssäsong och kört på med löpträningar och styrkepass. Vi har två nyförvärv som pluggar på gymnasiet i Torpshammar. De och en till som går där har alla valt att spela i Stöde. I laget har vi också fem-sex som åker i bilar från Sundsvall varje träning och inte så många som har Stöde bakgrund. De har valt oss fastän andra klubbar ringer och det borde vara lättare för dem att träna där. Vi har jättebra lagsammanhållning. Det är kul att de trivs.

Jobbar för trivsel
- Efter en träningsmatch i Östersund stannade vi kvar och piffade i vårt omklädningsrum. Vi målade, sydde gardiner, åt mat och hade kul hela kvällen. Det är bra för sammanhållningen och herrlaget fick en jätteöverraskning när de kom dit. De hade de inte väntat sig.

Ej spelande
De som trott att Anette Larsson själv ska spela i laget får dock tänka om.
- Det kan kanske fungera i herrlag men jag tror inte på det för oss, berättar Anette som till vardags är idrottslärare på Stöde skola och tillfälligt föräldraledig.

Foto: Anette Larsson

Första april tillträdde Micael Högbom som platshef för räddningstjänsten i Stöde. Efter cirka 1000 larm och trettiosex år varav tjugotvå som chef trappar Anders Höglund ner. Under en övergångstid finns han tillgänglig för kåren.

Deltidskår med yrkeskunskaper
I Stöde utgörs räddningstjänsten av en deltidskår med tre jourlag. Fem man i vardera lag och några reserver, med en spridning från tjugotre till sextiofem års ålder.  De ser en styrka i besittande av en bred yrkeskunskap som inte finns i heltidskårer.
- Det är alltid nån som kan. Om det så är att köra motorsåg eller vad som behövs, berättar Anders.
- Och så kan vi beställa korv hos Björn när vi är klar. Det gjorde vi nån gång över radion. Var ska vi äta då frågade någon från en annan kår, berättar Micael med ett leende.

Rå men hjärtlig
Det skämtas friskt bland de män som samlats på stationen.
-       Tonen kan vara rå, men hjärtlig. Vi har bra kamratskap, berättar Björn Sperring. Och de andra håller med.

Fina lokaler
Anders visar runt i lokalerna som byggdes 1996 för att delas med det kommunala vattenbolaget. Nu är de ensamma i byggnaden. På övervåningen finns ett rum med hörnsoffa, tv, löpband, bar och dammiga glas som vittnar om att ett inte allt för flitigt användande.

Tjejer behövs
Ett mindre omklädningsrum med tillhörande bastu står tomt på nedre våningen.
-       Vi vill att tjejer ska vara med också. Vi byggde om här för 275 000 kronor för det, men det har mest stått tomt som nu. Inträdeskraven för dem är samma som för män.
Anders berättar att det finns svårigheter med att rekrytera
- Man måste vara frisk när man börjar och ha god fysik för att klara inträdeskraven.  I det senaste uttaget var det två av tretton som klarade sig. Den som har jour ska även finnas nära. Från att larmet gått ska bilen vara i rullning inom fem minuter.
- Varje fredag när vi går på jouren (klockan sex) kollar vi utrustningen så att den är okej, berättar Linus.

Välutrustade skogsbrandspecialister
Anders visar utrustning och brandbilen.
-       Vi har en jättefräsch brandbil. Den har exakt samma utrustning som heltidsstyrkorna har. Den rymmer 3000 liter vatten och 200 liter skum, berättar han och visar bilens utrustning.

Förutom den stora släckbilen ingår även en liten bil, en sexhjuling och en båt. Båten fick de ny förra våren och under tiden de visar stationen avrustas den gamla sexhjulingen för byte mot en ny.
-       Vi är lite specialister på skogsbrand här.  Det är Hassela, Liden och vi, säger Anders.

Tuffa övningar
Kravet på övningstillfällen från Medelpads räddningsförbund är femtio timmar per år. Ibland slår de ihop flera övningar till heldagsövningar i övningshuset Fillan, i Sundsvall.  I dagarna ska de göra trafikövning, taksäkring samt rökövning.
-       Det är tuffa men väldigt kontrollerade övningar. Vi går in i sånt som vi inte skulle om det inte vore övning. Så det blir hårdare, konstaterar Micael.
- Ja, man blir riktigt trött. Helt paj, fyller Björn i.
-       Det var en tjej som svimmade på Sandö, berättar Linus som nyligt genomfört den tolv veckors preparandutbildning där som bekostas efter ett år och vid goda utsikter om fortsatt framtid i kåren.

Olika larm
Totalt rycker de ut till ett fyritotal larm per år.
-       När det är litet larm, som vid singelolycka eller soteld åker jourstyrkan. Vid stort larm åker cirka tretton- fjorton. Vid brand i byggnad rycker även Fränsta ut med tankbil. Sundsvall och Matfors kan också komma. Då brukar det bli tjugoåtta man, berättar Anders.

Under tiden som de avmonterar sexhjulingen tar de sig tid att visa den så kallade IVPA-bilen (I Väntan På Ambulans).  Det är en mindre bil utrustad med defibrillator och syrgas som de ska rycka ut med när ambulansen är mer än femton minuter bort, t ex vid hjärtstopp. Det är en tjänst som ligger utanför den ordinarie kommunala verksamheten och utförs mot ersättning från landstinget. Andra kläder och en akutväska finns för IVPA-larmen.

Nytt radiosystem med GPS
De berättar att de har ett nytt radiosystem som heter RAKEL, som inkluderar poliskommunikation och koordinater på GPS. Det fungerar inte riktigt optimalt ännu men de väntar sig att det kommer bli mycket bra inom kort.

Innan kvällen är över görs en utryckning. Den tjugo ton tunga släckbilen rullar ut på vägen och vänder hastigt tillbaka mot stationen. I ett väl inövat samarbete fälls stegen snabbt ut och reses upp mot byggnadens tak. Slangen rullas ut och Stödes nya räddningsledare sprutar vattnet strax intill stationen. Utrustningen packas ihop och brandmännen samlas för gruppkram efter en lyckad övning.

[Show as slideshow]

Bussen lämnar Ede skola med ett tjugotal resenärer. De flesta Edebor – bönder och andra markägare. De av det strävsamma slaget, som med långa arbetsveckor och uppfinningsrikedom stretat för att kunna fortsätta bruka markerna i Ede såsom generationer innan dem gjort. De som år efter år sett till att vägarna till deras skog och marker är farbara och bjudit in till jakt, fiske och friluftsliv där. De som ställt i ordning och underhållit friluftsplatser till nyttjande för allmänheten. De som vill finna en väg för nästa generation att leva kvar på samma sätt.

De ser lite trötta ut. Låter lite desillusionerade. Förklaringen kommer under resans gång. Deras mark ligger inom det område som kommunen först föreslagit som lämpligt för upprättande av vindkraftverk, men som tagits bort efter yttranden under samrådstiden om bland annat kultur- och miljöintressen och naturvärden.

Storslaget och effektfullt
Bussen stannar intill ett av verken i Rätan. Vi stiger ut och blickar uppåt längs det höga tornet. Högst uppe svänger vingarna kraftfullt och ett vinande ljud kan höras när bussens motor stängts av. Det känns effektfullt – som ett ställe lämpat för en filminspelning, en storslagen utflykt med fika på filt, ett incitament till en teknisk gymnasieutbildning på orten…

Är det detta man är rädd för ska begränsa naturvärden och fritidsliv undrar någon. En annan uttrycker sin besvikelse över att inte de tveksamma och ”nej-sägarna” följde med och upplevde själva.

Djur och contortabestånd
-       Jag har hittat spår från rådjur, älg och varg eller möjligen hund här. Jag skulle kunna sätta mig på ryggsäcken här och skjuta älg,  konstaterar Fredrik Westin.
Och på plats låter det troligt – där likväl som på vilken annan plats som helst i skogen.

-       Ett fint contortabestånd, konstaterar Ulf Sahlin om de uppväxande träden omkring.

På tillbakavägen stannar bussen efter 1,2 kilometer för att ljudnivån ska kunna avgöras. Några uppskattar att det fågelvägen är cirka 800 meter till verket som är väl synligt. När motorn återigen stängts och alla slutat prata kan ett svagt ljud höras från verket.
-       Jag kommer sova ännu goare på älgpasset av det här, konstaterar Kjell Sjölund följt av ett gott skrattande från de församlade. Jag har varit positiv sen första början, berättar han. Jag har ingen mark och kommer inte tjäna något på det. Men de måste höja värdet på fastigheterna mer än att sänka. Det blir bättre standardisering på vägarna och möjligheter till jobb. Det tjänar alla på. Man måste gå åt nått håll med energin. Det här är miljövänligt så långt man kan komma i alla fall.

Betydande bygdemedel
På Wärdshuset berättar Kent Rosenqvist, ordförande i Rätans byalag, om föreningens engagemang kring vindkraftsetableringen. Hur de förhandlat fram en procent som kommer att ge föreningen en ansenlig summa årligen i bygdemedel. Han berättar om hur de första hundratusentals kronorna använts till fiske, slalombacke och väglyse samt att sex hundratusen satt att förvaltas för ett framtida affärscentra.
Krögaren Mattias Jakobsson berättar om hur han och fler entreprenörer tagit till vara på tillfället med de omfattande behov som uppstått i samband med verkens uppföranden och underhåll.

Information om fortsättningen
Tillbaka på Ede skola hålls ett kort informationsmöte av de som ser ökade möjligheter i en vindkraftsetablering.  I måndags antog kommunfullmäktige det planförslag som visar att området i Ede inte längre pekas ut som lämpligt. Nu är det upp till vindkraftsbolaget att göra bedömningen om de anser det värt att upprätta en miljöbalksansökan för att få komma tillstånd att ansöka om exploatering i området.

[Show as slideshow]

Familjen Eriksson har stora planer för sin nyinköpta gård i Slättån.
-       I sommar ska vi försöka ordna ridläger och få hit barn mellan sju och femton. Vi har två hus som man kan sova över i här. Vi ska göra ordning ridbana för dressyr och hoppning, berättar Marie Eriksson som just sadlat av efter en ridtur med en besökare och två döttrar.

Intill gården forsar Tingsån fram.
- Man kan bada här och vi ska paddla kanot. På logen ska vi ha loppis. Vi också en en skogsfastighet i Slöjan. Dit kan vi göra dagsutflykter och bjuda på mat.  Vi skulle vilja länka ihop med andra äventyrsgrejer en halvdag här och en halvdag där, säger Martin som tittar ut efter att ha avslutat grötstunden med de mindre barnen inne i huset.

Mycket häst
Gården är belägen några kilometer från deras hem. Även på hemgården har familjen hästar.
-       Det blir mycket häst. Alla utom två är tävlingshästar. Det är mest arabiska fullblod, två shetlands-, en welshlandponny och en varmblodig travare. Med dem kan vi ta emot grupper på upptill sex personer som får rida ut i skog och mark. Det finns många ridvägar här. Är man nybörjare lär man sig väldig bra att rida när man är ute. Det är hela tiden något som stör ens balans. Det är så mina barn har lärt sig. De har följt med mig bara, berättar Marie.

Distanstävling i Stöde
Och även barn finns det gott om i familjen Eriksson. Alla åtta är inte betagna av hästar, men bland tjejerna i familjen framstår intresset stort. Hela familjen åker ofta och långt till tävlingar söderut i landet – som närmst till Uppsala. De har själva planer på att arrangera en distansridningstävling i Stöde för att locka hit hästintresserade – men det får bli en bit framåt i tiden. Nu ska de först komma igång med verksamheten som enligt Marie har börjat över förväntan bra.

[Show as slideshow]

- Vi skulle egentligen ha börjat inspelningen av ”Miraklet i Viskan” i maj men det uppstod plötsligt problem med finansieringen. Inte så ovanligt i filmbranschen. Det här är ingen stor produktion men det är ändå ganska dyrt att göra film och då uppstår lätt problem med just finansiering. Men vi arbetar vidare med den och vill ha den klar innan jag gör en ny tidsplan. Det ser trots allt lovande ut, berättar John O Olsson.

Möbelhandlarens dotter
Vid ett besök i Viskan i samband med produktionen av ”Möbelhandlarens dotter” fick John inspiration till filmen. Långhuset, bron och två män i båt som förde ett livligt samtal väckte fantasier som han senare gjorde ett
filmmanus av. En del bilder med Rolf Lassgård togs på plats förra året.

Småkomisk vardagsdramatik
- Det är en berättelse om arv med vardagsdramatik och en lite komisk underton. Nån kan ha hängt upp sig på ett förfluget ord som blev sagt för tjugo år sedan, berättar John med ett skratt. Rollkaraktärerna är som vi alla är; varken bättre eller sämre.

Söker medverkande
Det är ett pussel att lägga när skådespelare och team skall planeras in i en filmproduktion. Förutom huvudrollerna Rolf Lassgård och Lia Boysen blir det en del andra välkända namn. Vad gäller barnen så försöker jag leta i cirklar utifrån
Viskan. Vi har gjort en första casting på pojkar och flickor i Stöde, Torpshammar, Ljungaverk och Fränsta. Barnen ska inte bara vara i rätt ålder och duktiga. De ska även vara trovärdiga som barn till Rolf och Lia. Alltså ett viss släktskap. Det finns redan nu flera intressanta namn som jag planerar provfilma.

Behöver statister
- Jag kommer att ta statister så långt det går från Viskan, Torpshammar och Stöde. Det gäller bland annat medverkan vid den årligen återkommande brofest, som vi planerar rekonstruera. Så småningom ska jag ha en uttagning. Och vi ska även spela in några scener i Bethel i Stöde. Det ska bli ett stort nöje att förlägga en filminspelning till den vackra Ljungandalen. Jag har alltid blivit så väl bemött där, berättar John.

”Vi har vunnit första slaget!!!”, konstaterades det från samordningsgruppen för bevarande och utveckling av Stöde skola när beskedet om det reviderade förslaget nått fram.
Det reviderade förslaget till lokalförsörjningsplan för Matfors-Stöde skolområde innehåller inte flytt av Stödes klass 7-9 till Matfors. Inledningsvis förklaras att förslaget reviderats utifrån nya förutsättningar och inlämnade synpunkter.

En del av förslagets innehåll:
- Egna tillagningskök på enheterna.
- Matfors skola blir huvudskola inom skolområdet
- Nedansjö skola flyttar verksamheten till Stöde skola
- Nedansjö förskola kvar som idag.
- Knutsvägens förskola samlokaliseras med Slättåbygdens förskola Till-, ny och/ eller ombyggnad krävs

På Sundsvalls kommuns dialogsida finns ingen möjlighet att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Den 25 april väntas beslut fattas om lokalförsörjningsplanen i barn- och utbildningsnämnden. Samordningsgruppen har meddelat att arbetet med att bevara och utveckla Stöde skola fortsätter.

- Tanka här så mycket ni kan. Det här är sista chansen om vi ska ha macken kvar. Annars är det nedläggningshot till hösten när vårt kontrakt går ut den 31 augusti. Man kan också göra skrivelser till OK om vad man tycker. Företagarna och åkerinäringen kommer att göra det, berättar Håkan Backlund.

Lång tradition
Han visar några inramade fotografier av Gulfmacken på 50-talet. De hänger på väggen vid en kontorsplats. Sedan några år tillbaka driver han företaget Stöde rör i de tidigare bränslestationslokalerna. Han sköter även viss service på stationen och berättar att försäljningen av bränsle ökat markant sedan han gick ut i media och berättade om nedläggningshotet.

-       Byborna tankar bra här nu. Och det skulle behövas ännu mer om de ska bestämma sig för att satsa här. Alla OK-mackar som ska vara kvar ska byggas om. Vi ska inte ge upp, menar Håkan.

Kundfördelar
Förtjänsten på bränsleförsäljningen är inte så stor, men att servicen finns kvar har betydelse för många. Det innebär att det finns två olika stationer som kompletterar och konkurrerar vilket kan vara fördelaktigt för kunderna.

Turistindragare
Under den kilometerlånga avstickaren från Europavägen till stationen passeras infarter till flera turistattraktiva platser såsom Stöde camping, Vångens badplats vid natursköna Ljungan och Örtagården. Förbipasserande som lockats in på avstickaren med skyltar och tankkort kan fångas upp som turism.

- Och nedläggning vore katastrof för tunga fordon. Det går inte in på den andra stationen.

Vindkraftsetablering påverkar
Håkan berättar att en vindkraftsetablering i bygden skulle öka möjligheterna att få behålla stationen.
- Man räknar med att det skulle bli mycket kring det. Och på depåerna klagar de på att de inte kan gå med fulla lass när de åker uppöver Jämtland. Så det blir även en miljöfråga.

För några månader sedan var det generationsskifte på Malmströms svets & montage. Karl-Ivar har hunnit fylla sextiofem och trappar ner medan sonen Fredrik styr familjeföretaget vidare. Med två anställda arbetar företaget med stålkonstruktioner, byggnadssmide och industriunderhåll åt större kunder såsom Skanska, NCC och Kubal samt en del mindre företag.

Grusharpa och snöhyvel
De framställer även produkter till försäljning. Grusharpan för sortering av grus från grustäkter och snöhyveln för att raka bort snö från tak. Två kluriga lösningar som kan underlätta arbetet betydligt för de som finner dem.

Företaget har haft en god utveckling från starten.
- Pappa startade hemma i garaget 1991. Sedan hyrde vi av kommunen det som för något år sedan brann upp.

Läge för etableringar
Den stora nybyggnationen ligger på samma plats, vid Stödesjön med egen sandstrand och en fantastiskt vacker vy. På den östra sidan vilar en uteplats mot ett obebyggt område.
-       Här är det gräsmatta och vi brukar sitta ute här på sommaren. Ibland grillar vi. Det finns mycket utrymme för fler bortöver. Kommunen har röjt här nere där så nu är det öppet och fint, säger Fredrik och visar med handen på ett stort naturskönt läge.

I de rymliga lokaler har Strömblads bygg & emballageteknik och Fanqvist Plåtslageri hyrt in sig.

Arbetskläder och bildekor
Familjen driver även företaget Malmströms reklam och brodyr och erbjuder bland annat skyltar, arbetskläder, brodyr på kläder och bildekor.
-       Det är kul att kunna komplettera med helt skilda saker. De flesta företagsbilarna här i Stöde har man nog gjort och mamma broderar.

Bra pendlingsavstånd
Fredrik är uppvuxen i Stöde men bor med sin familj i Sundsvall och pendlar dagligen.
-       Det funkar bra. Det tar inte längre tid än från Birsta till stan i rusningstrafik. Så avståndet är inga problem. Det är nästan bara mötande trafik också.
Han ser många fördelar och möjligheter med Stöde. Låga fastighetspriser och fina lägen är några, men det finns även sådant som önskar kunde fungera bättre, såsom postgången.

Långsam lantbrevbäring
- Lantbrevbäringen är frustrerande. Frakten tar allt för många dagar. Det är något de borde kunna åtgärda som skulle förbättra villkoren för oss här betydligt. Det finns företag som gör det betydligt snabbare och billigare.

Blockerad överfart
Något annat som stör verksamheten är de långa tåg som dagligen blockerar den enda överfarten till området som periodvis är arbetsplats till uppåt femtio personer med omfattande produktion och transporter.
- Som värst kan de stå upp till trettio minuter, men vanligast är femton till tjugo minuter. Tanken är att det ska bli en bro och en påfart längre bort. Men det verkar inte vara högprioriterat, berättar Fredrik som varit i kontakt med Trafikverket angående problemet.
Fredrik är engagerad i företagarföreningen som arbetar med att förbättra villkoren för företagare och ser positivt på framtiden som företagare i Stöde.

[Show as slideshow]

-

- Den som vill köpa det får ta hela paketet med lager, hyllor och skyltar, säger Nalle. Den present- och souvenirbutik som journalisten Stig Nalle Nahlbom startade vid hemmet i Usland tillsammans med sambon Ing-Marie Pingis Schüberg på 90-talet är nu till salu.

Barkbröd och bot
Nu mer ägnar Nahlbom sin tid till att sammanställa sina fotografier i böcker. Och det händer emellanåt att han skriver en frilansartikel för någon tidning.

Han bjuder in till en titt i sin redaktion. Där finns mängder av prylar som minner om de humoristiska påhitt paret marknadsfört bygden med under årtionden. Stödekepsen, Isaks liv, Stumfilmsfestival, Barkbröd och Botande recept…

Skämt och allvar
Nahlbom visar upp böcker han gjort. En del större medie- och kändisproduktioner han medverkat i och mycket annat. Även om det mesta lockar till goda skratt kan där emellanåt också utläsas en hel del allvar. En lång kamp för en utarmande bygd och för en okammad humors rätt i en alltmer utbredande finkultur.

Många av hans grepp framstår som rätt genialiska. Och visst finns det i hans yttre en viss likhet med erkända genier när han skrockande rufsar sig i det grånade håret och rätar upp det sneda glaset framför ögonen som ömsom växlar mellan ivrigt sökandes och trötthet.

Lång mediakarriär
Efter en lång karriär som journalist på Expressen och en mängd andra tidningar samt SVT i Norrköping lämnade Nahlbom i mitten på 90-talet Stockholm och flyttade efter Pingis. Flytten gick hem till barndomsbyn Usland och den sommarbostad de låtit bygga på 70-talet. Tillsammans bildade de företaget ”Isak & döttrar” med souvenir- och presentbutik.

Fart i butiken
-       Ett tag var det en väldig fart här i butiken. Det gick bussresor hit från Hälsingland bland annat. Vi bilade till småländska glasriket och köpte upp glas som Pingis graverade på. Och på många ställen köpte hon in bomullstyger med olika mönster som hon sydde de här stora kepsarna av.

Upphovsmän och Stödevänner
Nalle berättar om upphovsmän och sanna Stödevänner såsom Mats Höglund som skapade Isak till heder för professorn Olof Isaksson och Stina Pettersson som Ing-Marie övertog produktionen av Stödekepsen från.

Finns kvar
Ing-Marie visar butiken med alla de hundratals prylarna som finns kvar. Vykort, prydnadssaker, vackra glas och diverse bra-att-ha-grejor bland mycket annat. Hon visar även ateljé där hon som utbildad modist sydde kepsarna efter konstens regler. Ett flertal kändisar har genom tiderna förärats Stödekepsar.

- Några hänger ännu kvar – men fingrarna vill inte gärna göra några fler, delger hon.

Nalle och Pingis livsberättelser är fylld av roande och intressanta historier. Kan hända får deras butik och historien en fortsättning med nytt liv hos någon annan framöver.  Och Nahlbom själv han ”hotar med att komma tillbaka” och uppmanar tilldess ”Håll kepsen högt!”

[Show as slideshow]

Några ledamöter från barn- och utbildningsnämnden tog sig i veckan till skolan för dialog efter ett initiativ av samordningsgruppen för bevarandet av skolan. Politikerna fick ta del av en omfattande sammanställning som ett mycket stort antal engagerade i Stöde bidragit till.

Utöver förutsättningar såsom ett stort skolområde med långa restider för barnen fick de även höra om vikten av att bevara skolan för Stöde som ett samhälle på landsbygden.

-        Vi i barn- och utbildningsnämnden har inte begärt någon konsekvensanalys i utgång till landsbygdsprogrammet, delgav Annelie Luthman (FP) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

En tredjedel till Ånge kommun
Gruppen presenterade en enkätundersökning som visade att av de som har barn i förskola eller skola väljer 29 procent en annan kommun och endast 5 procent kan tänka sig att flytta sina barn till Matfors om förslaget går igenom.
-        Är det inte rimligt att man har en F-9 skola i utkanten av kommunen med tanke på barnens bästa, undrade Lars- Gunnar Backlund.
-        Jo – det är rimligt, medgav Annelie Luthman (FP) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Måluppfyllelse
Barnens bästa och deras måluppfyllelse var också något som Sven Bredberg (M) vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden menade var det enda som de tittade på i beslutet. João Pinheiro, (S) uttryckte beundran över det arbete som gjorts av engagerade i Stöde. Till mesta del lyssnade politikerna och försökte svara på frågor.

Oro för demokratin
Samordningsgruppen fick dock inte några klara svar på hur den fortsatta ärendegången ser ut. Något som väckte oro för att den demokratiska processen ska fortsätta förbigås. Den 25 april ska nämnden ta beslut i frågan. Och inför det fick politikerna med sig gott om argument för att behålla skolan för barnens bästa.

Det framarbetade materialet visade bland annat att skolan:
• är en av tre i kommunen som håller budget.
• har behöriga ­lärare på alla fasta tjänster utom musik.
• har specialpedagogiska resurser med hög kompetens
• ligger över kommunens snitt i meritvärde.
• ligger näst högst bland de kommunala skolorna vad gäller behörighet till gymnasiet.
• har en tradition av nära relationer och samarbete över klassgränserna.
• har ett starkt engagemang från föräldrar med samspel såväl i skolan som utanför skolan.
• har av tradition ett långt och nära samarbete med det lokala näringslivet.
• har lokaler som kan hantera de stora elevkullar som kommer de 5-10 närmsta åren.
• kommer att vara ekonomiskt självbärande redan 2014.

Samarbeta med samhället
Samordningsgruppen pekade även på att det lagda förslaget för lokalförsörjningsplanen för Stöde/Matfors skolområde saknar förankring i de vägledande principerna, har utarbetats utan nära samarbete med verksamheten, samt strider mot Sundsvalls kommun egna processmål och mot barnens bästa.

Gruppen påpekade även vikten av att såväl politiker som tjänstemän ska börja arbeta tillsammans med samhället i en positiv anda för att barnen ska kunna nå högre måluppfyllelse och skolan hålla budget.

”Från hav till tjärn i vitt och svart” är namnet på Hans Wretmans senaste serie med oljemålningar. De ingår i den utställning som finns på Stöde Form fram till den 3 maj.
- Det är inne med svartvitt och jag har kunnat avyttra allt jag gjort så det ska jag fortsätta med och satsa på i sommar. Det var någon som sa att det här är min mörka period, med depression. Ni får tolka det hur ni vill men jag har aldrig mått bättre, säger han med ett underfundigt leende.

Möbelfabrikör från Nyköping
Han visar några andra serier och berättar att det blir som epoker. Hans är från Nyköping och flyttade på 70-talet uppåt i landet.
-       Jag känner mig som Norrlänning och jag målar ofta fjäll. Från början är jag gammal möbelfabrikör som gjort affärer med bland annat Ingvar Kampram på 60-talet, berättar han.

Igenkänd konstnär
I Församlingshemmet ställde Hans 2006 ut för första gången. Sedan dess har han hunnit med cirka femtio utställningar. Flera av målningarna återger platser kring Edebosjön, där paret Wretman blev fastboende i för ett tiotal år sedan.
- Jag hade varken ritat eller målat tidigare när jag fick ett staffli av min fru. Jag brukar säga att jag har gjort många tavlor i mina dagar och nu sätter jag färg på dem. Jag är inte erkänd konstnär men brukar kalla mig igenkänd. Det händer att det kommer någon konstförening med busslast och gör lite inköp i Edebosjön.

Ordförande i kyrkofullmäktige
För många känns Hans även igen från sitt arbete i kyrkan. Han sjunger i kyrkokören, är ordförande i kyrkofullmäktige och inne i tredje mandatperioden.
-       Jag har mitt engagemang i Stöde församling och lägger mycket tid där. Och det är väl rätt för jag har ju blivit invald att göra det. Sedan 2000 fungerar kyrkkan som vilket företag som helst fastän det är ett trossamfund. Kyrkorådet är styrelse och ansvarig arbetsgivare. Vi har en bra kyrkoherde och duktig personal så att lägga sig i arbetet där är inget vi gör. Vi är väldigt glada över kyrkoherden. Det har hänt mycket under hans tid här.

Marknaden styr
Den närmsta tiden ska Hans måla bland annat inför konstrundan i Sidsjön som han ska delta i för femte året.
- Jag forsätter måla i svartvitt nu. Som dukmålare försöker man anpassa sig till marknaden. Annars blir det bara lager. Första gången hade jag svårt att sätta pris och gav bort de tio första. Nu har jag hittat rätt pris. Alla ska kunna ha råd att köpa de här dukarna. Man kan ge bort en istället för en flaska vin, tipsar konstnären.

-

På sjöar, tjärnar och älvvikar drog fiskesugna ut under tidiga morgonen i Stöde och omkringliggande byar. Tunna isar och lite blåst kunde inte stoppa den traditionella långfredagsanglingen.

Lugnt eller festligt
Hål borras och isas ur innan krokarna agnas med mört och donen ställs upp. I väntan på gäddornas hugg umgås och fikas det glatt runt eldar. En del sällskap föredrar en lugnare fiskestund medan andra håller en mer festlig tillställning med flödande alkohol.

Musiken från viken
Det senare kunde under långfredagsförmiddagen anas när Sean Banans stämma spreds över centrala Stöde från viken nedanför Stödehuset. Från bron över Ljungan kunde förbipasserande se de orangefärgade angeldonen på mörkfläckig is. I släntarnas torrgräs intill iskanten vilade fiskare i klungor under solsken och väntan på flagg.

Under skärtorsdagen delades påskägg ut till barnen på skolan från förskola till nionde klass.
Lokala aktörer sponsrade med ägg och godis för att skingra barnens oro för skolhotet och önska dem en glad påsk. Idén kom från AnnaCarin Eriksson som under de senaste veckorna konfronterats med barnens oro för sin framtida skolgång bland annat i arbetet för bevarandet av skolan. Gunnar Karlquist fixade sponsorer och ett tiotal frivilliga som samlades i prästgården och fyllde äggen under onsdagskvällen.

Blommor och inramad motivering delades i veckan ut till Bröderna Lundgren som utsetts till Årets företagare av Stödeföretagarna.
-       Vi blev överraskade när Håkan Backlund tittade hit med blommorna. Det var roligt.  Vi har ju hållit på i tjugofem år,  berättar de.

En lägenhet kvar
Det senaste året har deras fastighetsbestånd varit mycket väl uthyrt.
- Av alla lägenheter är det bara en som inte är uthyrd. Migrationsverket hyr ett tjugotal. Vi har kö på tvåor och få uppsägningar. Vi märker inte av att det här skulle vara någon utflyttning här i alla fall. I sådana fall ska det vara de äldre som försvinner, berättar Roland Lundgren.

150 lägenheter totalt
I november flyttade de kontoret till den östra delen av tidigare Swedbanklokalen på Gyllenvägen.
- Här är vi centralt och har gångavstånd till allting. Vi har 120 lägenheter här på norra och 30 på södra. Annars får man nog räkna med att ha fem, sju eller ända upp till tio procent som inte är uthyrt, berättar Rolf Lundgren.

Miljövänlig uppvärmning
I motiveringen finns bland annat företagets arbete för miljön. De senaste åren har de ersatt oljepannorna med bergvärme. En större investering som de är mycket nöjda med.

En inflyttningsboom bland småbarnsfamiljer upptäcktes i Stöde när barnavårdcentralen, BVC, kallade sju familjer som nyligen fått barn till träff.  Sex av sju visades vara nyinflyttade. Ett betydande antal i ett samhälle med cirka 3000 invånare.
-       Jag har aldrig varit med om någonting liknande, säger distriktssköterska Gördis Asplund som arbetat på BVC i många år.
Gruppen kallas en gång i månaden för att få kunskaper om hjärt- och lungräddning, diet och annat som är bra att kunna för småbarnsföräldrar. Träffarna ge möjlighet till gemenskap och utbyte av erfarenheter.
-       Att det är så många som är utifrån tycker jag är roligt. Man går hemma på dagarna och behöver träffas och prata, berättar Sara Pettersson som flyttat till Stöde med sin man Fredrik som har delar av sin släkt här.

Gymnasiet i Torpshammar
Sara kommer ursprungligen från Uppsala. Räddningsgymnasiet i Torpshammar förde henne uppåt i landet och där träffade hon Fredrik första gången. För några månader sedan fick de sonen Felix.
-       Vi hittade ett hus här i Stöde. Vi kände att vi ville komma ut en bit ifrån stan och bo på en mindre ort. Det är lite lugnare här. Det känns som att det ska ge en bättre uppväxt. Det är lagom pendelavstånd till Sundsvall.

Lockar hit kompisar
-       Vi har värvat hit kompisar som köpt Dalbergs hus på samma väg som vi bor.  I maj flyttar de upp från Stockholm. Hon är från Huljen. Han är från Stockholm och vill bo här för hans intressen är skoter och fiske.

Ren luft och roligt
Tomas Eriksson och Erika Mayuyo fick i januari dottern Isabella. Nyligen flyttade de från Sundsvall till en lägenhet i Stöde och nu är de i hustankar.
-       Man har alltid sagt att när man får barn och blir äldre ska man flytta hem till Stöde. Det känns naturligt att flytta ut från stan. Här finns fina promenadstråk och ren luft och man vet själv från när man var liten att det var roligt att växa upp i Stöde.

Hot mot trend
Mellan bebisjoller och inbjudning till babysång på församlingshemmet glider pratet in på det förslag till som lagts om att lägga ner Knutsgårdens förskola och flytta högstadiet i Stöde till Matfors.

-       Va, tänker de ta bort Knutis!?, utbrister Camilla Avemar. Hon flyttade till Stöde för snart fyra månader sedan med sambon Henrik Sjölander som är hemvändare och deras tvååriga tvillingsöner. I januari utökades familjen med Isabella.  Killarna trivs jättebra där. Vi bor bara ungefär 500 meter från dagis och köpte huset för att det var nära. Tänk om vi måste flytta dem igen. Det känns inte alls bra. Folk kommer inte flytta till Stöde då.

-       Det flyttar faktiskt folk hit. Många av våra vänner drar sig utifrån städerna. Lägger de ner skola så flyttar vi härifrån. Jag har aldrig tänkt att de ska behöva åka långt. Då dör det ut här, tror Sara.

Skola och dagis viktigt
-       Finns det skola, finns det affärer, finns det dagis – det är det man tittar på när man flyttar, menar Karin Hildingsson som hittat till Stöde genom två bröder som flyttat in tidigare.

Gruppen börjar spekulera i hur det skulle se ut om förslaget skulle gå igenom och om det skulle bli en flytt av Stöde skolas högstadium till Matfors.

Inte Matfors
-       Det skulle inte bli bra. Det känns direkt. Inte för kvaliteten, inte den miljön och inte för hälsan på ungdomar. Det kommer att bli grupperingar och rivalitet, säger Tomas. Hur mycket kostade kommunen på vårt badhus nyligen egentligen? Vi har ingen skola – men vi har ett fint badhus. Det blir väl lite konstigt.

- Nää, inte ska ni behöva åka till Matfors heller, konstaterar Karin betryggande och gosar med sin dotter Lilly.

[Show as slideshow]

I december köpte Glenn Bogevik verksamheten av sin pappa Clas och bildade bolaget Glenn Bogevik skogsentreprenad AB. Första tuffa beslutet som tjugotreårig nybliven entreprenören blev en investering på 4,2 miljoner i ny skördare.
-       Ska man ha jobb året runt måste man ha fräscha grejer. Nu är jag taggad att köra. Och det måste snurra varje dag –  för det kostar. Skotaren är några år och ska väl bytas snart, men det är när pengarna ramlar in.

Långa dagar
Ungefär tio timmar om dagen och sex dagar i veckan spenderar han i sin nya maskin. Vid arbetsdagens slut väntar ettåriga sonen och frun Linda hemma.
- När Alfred lagt sig är pappersarbetet kvar. Jag tycker det är rätt kul också, men sen måste man i säng om man ska upp tidigt nästa dag, berättar han med ett leende.

Under uppväxten har han följt sin pappas företagande och vet därmed vad han gett sig in på. Han har räknat med att jobba mycket de närmsta åren.
-       Jag var inte gammal när jag började köra. Sen blev det lov och helger. Jag har alltid tyckt om att köra traktor och nu är det roligt att prova på det här med företagande också. Och det är trevligt när det ser ut så här på dagarna.

Produktion och nytillväxt
Det är en solig vinterdag på en slutavverkning några kilometer norr om Ede. På håll ser det tallarna ut att vara långa blommor som traktorns arm målmedvetet sträcks ut och plockar. En stor skog tas ned snabbt, metodiskt och fridfullt. Träden läggs prydligt i högar och rader.

-       De här träden har stått lite för länge.  Jag skulle tro att de är minst 130 år. Så det har hunnit blivit röta i en del och andra är torra. Nu kommer skotaren och kör ut dem till vägen och sen hämtas de av en timmerbil som tar dem vidare till industrin. Det lär väl bli plankor, timmer och flis av dem. Var vet jag inte. Det är olika beroende på var man kör och vem man kör åt.  Och jag brukar inte köra åt Norrskog som jag gör nu, men massaved kör de nog till Sundsvall och en del åker nog till Östavall, gissar han.

Kvar blir ett hygge. En öppen vy med några enstaka träd här och var. Stubbar och grenar vittnar om de träd som tidigare stått där. Marken är redo att beredas och planteras för nytillväxt. Det doftar gott och traktorspår med lera och snår bjuder på en äventyrlig promenad.

Stressigt och ensamt
Det finns både fördelar och nackdelar med jobbet berättar Glenn.
-       Det är stressigt – ska gå i 200 om det ska flyta. Det blir ensamt – dag ut och dag in. Man sätter sig i traktorn och sen hem och sover. Får aldrig träffa folk. Jag passar på att ta mig tid till att sätta mig ner för och dricka kaffe och prata när det gått sönder och jag måste hämta reservdelar.

Svårt att rekrytera
Han berättar att han egentligen räknat på att skördaren ska köras i två skift.
- Jag hittar inte folk som är duglig riktigt. De som är duktiga vill oftast prova på att driva eget, eller så ska de ha jävligt mycket pengar. Jag kan inte ha någon lärling eftersom jag är nystartad. Jag vill ha någon som håller ordning på grejerna och kan köra. Det är svårt att hitta några direkt från skola för de måste ha körtimmar. Men jag har en 19-årig kille på gång nu. Han har gått i skola i Ljusdal och kört en hel del med sin pappa och farfar.

En annan nackdel som Glenn ser med företagandet är riskerna med stora pengar som står i spel.
-       Bara dieseln kostar 40 000 för en och en halv vecka. Nästan så man grinar när man får fakturan. Det är inte billigt att flytta maskinerna heller. Han jag åker med är bra. Han håller rimliga priser, får med kojan och ställer alltid upp.

Kör hemikring
Fördelar ser Glenn i att kunna planera och driva själv och när han som den senaste tiden fått vara på nära håll.
-       Det har faktiskt funnits lite jobb här hemma nu. Jag har haft det bra med bara några kilometer till jobbet. Det har varit barkborrar och kusar i träden, sen stormen och så hade jag lovat hit innan sommarn. Annars får man vara överallt Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Hälsingland. Jag kör en del åt Prima skog. De är bra. Jag kör också åt kyrkan, Härnösands stift. Det blir allt mellan Fränsta och Stöde. Även i Haverö men där går det en maskin till.

Positiv framtid
Det ringer inne från traktorhytten och Glenn suckar. Han berättar att telefonen går varm av alla försäljare som ringer. Och nästan alla vill sälja telefonabonnemang. Han svarar inte. Skämtsamt och ödmjukt delar han istället tankar om konkursscenarion. Men i det stora hela ser han positivt på framtiden och väntar sig flera år framöver i skogen.
-       Det kommer ut många nya entreprenörer och körs ut stora mängder virke per dag. Det är mycket maskiner i farten och mycket som avverkas. De säger att skogen håller på att ta slut men det är bara gammelskogen som ändå ska avverkas. Det växer i alla fall mer än det avverkas.

[Show as slideshow]

I Stöde och Nedansjö med omnejd sliter engagerade ortsbor med att ta fram underlag för att respektive skola ska bevaras och utvecklas. Detta med anledning av det förslag till lokalförsörjningsplan som ledningen i skolområdet tagit fram. AnnaCarin Eriksson är en av de föräldrar som arbetar hårt med att ta fram fakta.

- Det är viktigt nu att gå in och tycka till på kommunens dialogsida. Så åsikter även från företagare och representanter för föreningar kommer fram där  – inte bara på facebook och våra möten.

Skolmrådeschef Ann-Catrin Bjurestam la i veckan in en kommentar om att de följer dialogen men inte ser några konkreta frågor att besvara på sidan.

En hel del funderingar och frågor kring förslaget har ramlat in sedan dess och det finns fler att ställa. Hittills står de obesvarade. Tyck till här.

Samordningsgruppen har bjudit in berörda politiker till möte med gruppen i skolans lokaler i början av nästa vecka.

Anläggande av pendlarparkering och busshållplats är planerad i anslutning till tågstationen i Stöde. Nu finns möjligheter att lämna synpunkter på den samrådshandling som Trafikverket gått ut med för att klargöra förutsättningarna för det fortsatta arbetet.

Fram till den tjugotredje april kan synpunkter lämnas till Trafikverket.

I samrådshandlingen finns även det förslag för gång- och cykelväg längs E14 genom Stöde som tidigare varit ute på samråd.

-       Ja, vi har slagit ihop dessa projekt för att även få med pendlarparkeringen i Trafikverkets planeringsprocess och därmed få en helhetssyn på området. Så nu går det att tycka till om det i fyra veckor till, berättar Ingela Månsson vid Trafikverket Region Mitt.

Förstudiens samrådshandling kan läsas här.

En inspirationskväll för utveckling och skapande av lyckade arrangemang hålls för idrottsföreningen på tisdag. Gunnar Wallberg från SISU håller en kortare föreläsning följt av grupparbeten. Alla intresserade i föreningen är inbjuden.

Stöde skola ska vara kvar. I stället för att prata om nedläggning ska vi prata om utveckling. Det var öppningsbudskapet när det i veckan kallats till stormöte i Stödehuset.
På plats fanns invånare med intressen för bygdens framtid såsom företagare, föreningsrepresentanter, barn, ungdomar, föräldrar, mor- och farföräldrar med fler för att ta upp kampen för skolan och bygden.

Samordnat möte
Från scenen styrdes mötet upp av Lennart Svensson och Pär Söderqvist, med god hjälp av Lars-Gunnar Backlund strax nedanför. Alla tre representerade den nybildade samordningsgrupp som bildats i syfte att effektivisera arbetet mot förslaget om att flytta Stöde högstadium till Matfors. Ett förslag som skolledningen i Stöde-Matfors skoldistrikt tagit fram till en lokalförsörjningsplan.

Förbryllande förslag
Hur ett förslag som skulle slå så hårt mot bygden kan komma upp när Stöde skola med förskola till nionde klass klarat budget väl och har positiv utveckling i såväl kunskapsresultat som elevantal, verkade vara något som förbryllade deltagarna på mötet.

Landsbygdsprogrammet
En hel del kritik framkom över hur förslagets lagts fram utan god demokratisk process, samt beaktande av regler och konsekvenser.

Ulla Norgren, ledamot i landstingsfullmäktige, påpekade vikten av att Landsbygdsprogrammet följs.

Kreativa motförslag
En mängd kreativa utvecklingsförslag om nyttjande av lokalytor, lärarkompetens och andra resurser lades fram. När mötet avslutades hade en organisation med ett flertal arbetsgrupper bildats för att ta upp kampen med att bevara och utveckla skolan.

Tips och idéer kan lämnas på mejladressen: skolkampen@hotmail.com

Några som funnit en egen möjlighet att visa sina viljor i skolfrågan är Miranda Eriksson, Lina Sjölund, Lovisa Engholm och Amelia Viklund. Vid Matforsracet som hölls den artonde mars tävlade tjejerna i skicross med budskapet ”BEVARA STÖDE SKOLA” tydligt skrivet i sina ansikten.

Under fredagkväll håller gospelgruppen Voice of unity konsert i Stöde kyrka. Stöde församling har valt att utse konserten till en manifestation mot hotet om nedläggning eller flytt av skolorna i Stöde och Nedansjö.
-       Jag tycker alla som kämpar med skolan ska komma och få en energikick. De kan bara sätt sig ner här och ta emot ungdomlig energi. Voice of unity – en enad röst är väl också det Stöde är nu, menar Sofia Sahlin som medverkat till arrangemanget av konserten.

Fullt ös och häftigt
Gospelgruppen består av fjorton elever från Mellansel folkhögskola.
- Två av studenterna är superduktiga gospelsångare från USA. Så nu gör de en turné. Med gaget de får in ska de göra en studieresa till USA. Det kommer bli fullt ös och häftigt, berättar Sofia.

Den frivilliga kollekten går till Sonny Edström minnesfond, meddelar Sofia.

-       Det här innehåller för mycket felaktigheter. Jag har lagt fyra dagar på att gå igenom underlaget kring det här förslaget. Ni måste dra tillbaka det, avkrävde föräldern AnnaCarin Eriksson och fick stort medhåll.

Arga, handlingskraftiga och förundrade föräldrar och andra engagerade hade samlats i Stöde skolas matsal för dialog med rektor Jan Fors, skolintendent Johan Henriksson och skolområdeschef Ann-Catrin Bjurenstam om förslaget som de deltagit i att ta fram för lokalförsörjningsplan. Förslaget som bland annat skulle innebära en flytt av Stöde skolas högstadium till Matfors.

Skolintendenten Johan Henriksson tackade föräldrarna för att de framkommit med viktiga fakta som han inte kände till om skolans lokaler och kostnader.

Stöde är en drömskola
-       Ja, Stöde skola med F-9 är en drömskola, medgav Ann-Catrin Bjurenstam. Detta efter påpekade om att det pågår inflyttning till Stöde just för att det finns en trygg och lockande skola samt att den har positiv utveckling i elevantal och kunskapsnivå och lokal lojalitet utan tapp till friskolor.

-       Vi måste se över det då det upptäckts att förslaget om att flytta Nedansjö skola hit bryter mot skollagen. Det påverkar så klart, tillstod Bjurenstam.

Ej räknat klart
Att förlaget troligt inte heller ger utrymme för de ökade personalresurser som varit målet när de kostnader som tillkommer för skolskjutsar räknats in medgav Johan Henriksson. Hur den demokratiska processen frångåtts med bland annat avsaknad av dialog med elever, personal och medborgare påpekades vid ett flertal tillfällen under kvällen.

Borde skämmas
-       Ni borde skämmas som gör ett sånt här övergrepp. Det går helt mot Landsbygdsprogrammet, konstaterade tidigare lärare Lars-Gunnar Backlund. Lokalt känd för att ha hållit god ordning som lärare i skolan under många år och nu en kunnig och verbal man med stort engagemang i kampen för bevarandet av skolan. Flera av hans uttalanden under mötet i skolans matsal följdes av intensiva applåder.

Framför kritiken
Inga svar gavs på om förslaget kommer att dras tillbaka eller när och hur beslut kommer att fattas. Skolledningen lovade dock att till sina uppdragsgivare framföra ett flertal punkter av den omfattande kritik som framlagts under kvällen samt att Matfors skola inte är ett alternativ.

Bussen rullar in mot Församlingshemmet vid Ljungans strandkant. Barnen som hämtats upp på fritids kliver ur och styr stegen mot källaren. Denna tisdag i mitten på mars ska de få lära sig odla av trädgårdsmästare Tomas Lind som driver ett odlingsprojekt för kyrkan.

Tomas räknar upp allt som en växt behöver. Tonen är lekfull och ribban hög. Barnen ska bli trädgårdsmästare och får även en genomgång i fotosyntesen. När han kommer till näringen och med ljudeffekt demonstrera hur korna bidrar med den fnissar barnen.

Följer instruktionerna
På pingisbordet i rummet intill är det förberett med allt vad som behövs för att så gräslök och persilja. Barnen följer omsorgsfullt instruktionerna. En del är nybörjare medan andra har odlat förr. Någon funderar på hur det ska bli när växterna de placerat ut i fönstren är klara.
-       Ni ska få vara med och sätta ut dem senare. De kommer att bo här men ni får ta hem någon om ni vill när de vuxit upp, lovar Tomas.

Fokus och vila
Efter en lång stunds koncentration på odlande och lärande släpper några av barnen loss med ett kuddkrig. Andra vilar en stund i soffan med mobiltelefonerna tillhands.

Tomas samlar barnen för städning och ger en skrattförlösande imitation av olika sorters flugor och lär även barnen hur de ska hålla skadeflugorna borta om de upptäcker dem.

En vanlig tisdag
Karina Knabäck som är ledare barnverksamheten berättar om hur en vanlig tisdag ser ut. Antalet brukar variera mellan fem och tolv barn.  Alla från ettan till sexan är välkommen och det finns inga krav på religionstillhörighet. Karina som vikarierar på tjänsten är utlånad från baptistförsamlingen till svenska kyrkans församling. Ett gott samarbete finns i Stöde.

- När de kommer hit brukar de får prata igenom dagen och vi har en bibelstund.  De pysslar och några leker, säger hon och pekar mot rummet med leksaker. Pingis och wii brukar de spela en del. Och så har vi gjort en del tvålar och geléljus.

Återvinning av ljus
Återvinning av kyrkans sterarinljusstumpar till nya ljus har Karina nyligen börjat med. Med några utvalda ord från en psalm och ett band blir de till en fin gåva.
- Vi säljer dessa och får på så vis en liten peng som vi själva kan bestämma över i barnverksamheten. Hittills har vi köpt in saccosäckar som de kan sitta i och kommer att köpa in fler wiikontroller så fler barn kan vara med och spela, berättar Karina. Det känns bra att kunna återvinna och göra något med en tanke bakom.

Våravslutning för båda församlingarnas barnverksamheter inklusive breakdancegruppen blir det vid gudstjänsten den 27:e maj. Då är alla välkommen och för barnen blir det även någon slags överraskning med skoj på gården.

[Show as slideshow]

På söndag förmiddag samlas alla som vill springa med ”Stödes glada långlöpare” vid skolan. För att det ska passa fler att har gruppen valt att göra olika förslag på rundor med 12, 21, 24 , 27 och 33 km.

-       Det är roligt om så många som möjligt kan springa med, säger Maggan Larsson. Vi tar det i så lugnt tempo som behövs. Man pratar och utbyter erfarenheter så tiden bara försvinner. Och det är bara att ringa efter skjuts om man inte skulle orka.

Stödes glada långlöpare är en grupp som brukar träffas och springa längre turer, ibland upp till 35 km. Några av löparna tränar inför maraton.

Vättansberget perfekt
- Det är bra att träna på asfalt nu inför Stockholms maraton. Senare tränar vi i terräng och skog inför Axa fjällmaraton i Vålådalen. Vättansberget är helt perfekt för det. Vi springer upp och ned längs alla möjliga stigar.

Asfalt och grus
På söndag går dock rundan på asfalts- och grusvägar. Den som väljer att ta runt Edeforsen springer 12 kilometer. Runt Viskan blir det 21 km, vidare runt Tjärnberget 24 km och är man ännu inte nöjd går det att följa med runt Östanå och få ihop 27 km. De riktiga entusiasterna lägger kanske till och med till ett extra varv för att komma upp i 33 km.

- Vi hoppas det blir många på söndag, säger Maggan Larsson glatt.

Direkt efter att förslaget till lokalförsörjningsplan för Matfors/Stöde skolområde offentliggjorts på Sundsvalls kommuns hemsida under torsdagen började upproret i Stöde med omnejd. Via telefoner och internet enades protesterande mot förslaget om att flytta Stödes årskurs 7-9 till Matfors.

Oväntad uppslutning
Ett möte på Matfors Folkets Hus som egentligen kallat endast skol- och föräldraråd till uppstart av en ny form av samtal med politiker och ledning från områdets skolor och förskolor fick en något oväntad uppslutning.

Föräldrar var på plats för att få svar på sina frågor kring förslaget, förklara dess orimlighet samt leda in på andra lösningar för bevarande av en intakt bygd med skola från förskoleklass till nian.

Saknar konsekvensanalys
Konsekvensanalyser på det framtagna förslaget  efterfrågades. Hur en större skola och cirka sex mils resväg för barnen ska ge bättre kvalitet hade såväl barn- och utbildningsnämndens viceordförande Sven Bredberg, Lars Karlsson ersättare i BUN, som skolledningen svårigheter att förklara.

Löften från ledningen
Skolområdeschef Ann-Catrin Bjurestam gav löfte om att försöka dubbla tiden för yttranden på förslaget som först begränsats till två veckor. Upprättande av någon form av konsekvensbeskrivning på förslaget för elever och skola utlovades även. Något som Stöde skolas rektor Jan Fors menade ska vara klart på några dagar. Dock inte konsekvensbeskrivning samhället som helhet, vilket några påpekade är en förutsättning för att barn- och utbildningsnämnden ska få fatta beslut i frågan.

Väga in resväg
Skolområdesintendent Johan Henriksson uppmanade till att även resvägen skulle vägas in i bedömningen.
Förslagen om flytt av Nedansjö skola till Stöde, flytt av Knutsvägens förskola och mycket annat ifrågasattes också vid mötet.

Snabbväxande facebookgrupp
Över 1000 medlemmar anslöts innan torsdagens slut till den nystartad facebookgrupp ”VI VILL HA STÖDESKOLAN KVAR SOM DEN ÄR”.

Läs lokalförsörjningsplanen. Gör och läs yttranden.

Kunskap förmedlades, idéer utbyttes och kontakter knöts när krönikören och samhällsdebattören Carlos Rojas anlitats av Stödebygdens företag och föreningar för att hålla en inspirationsföreläsning om mångfald på landsbygden.

Rojas bjöd på en hel del tankvärda insikter som han fått dels från sin uppväxt i – något han kallar – miljonprogramområde samt i sitt arbete. Bland annat uppmanar han vid arbete för ökad inflyttning till att visa upp orten för tonåringar från överetablerade områden och låta de få en smak av platsen. För att senare fånga upp dem när de är i ålder för att bilda familj.

Skolan bland det viktigaste
- En skola som känns trygg och kommer fortsätta existera är då bland det viktigaste, menade Rojas som arbetat som konsult åt Jordbruksverket i sådana frågor.

Han förespråkar även identifiering av mediebilder som svärtar ner självbilden. Att inte projicera ”lågstatus” på ungdomars bild av sin hembygd. Inte inbilla dem att de behöver flytta för att kunna få jobb, tjäna pengar och göra karriär.

Ökade entreprenörsmöjligheter
-       Jag tror absolut på en gröna vågen del två. Bilden av entreprenörsmöjligheterna på landet breddas nu. Serverhallar för facebook som byggs i norr, tar Rojas upp till exempel.

Han berättar att karriärs och entreprenörsmöjligheter tidigare betraktats som landsbygdens minus. Medan plusen varit trygghet, närhet till natur och att det varit bra för barn.

Fiberoptik och turistväg
Utöver de tre pågående Leader Mittland-projekten: landsbygslots, örtagård och företagshälsovård gjordes även en förfrågan om tänkbara användningsområden för fiberoptik av Nils Gärdegård, som arbetar på FAVI, Sundsvalls kommun.

Turismsatsningen Ljungandalsvägen presenterades som ett extra inslag av Dan Thornberg. Det väckte en hel del intresse. Ett uttryck som återkom ett flertal gånger under kvällen var ”Vackra Stöde” – något som noterades av fler åhörare.

Låga huspriser
Gunnar Åström, ordförande i Stödebygdens företag och föreningar som arrangerat kvällen, avslutade med att konstatera att ytterligare ett bra argument för att flytta till Stöde är att man får ett bra hus för en halv miljon kronor här.

[Show as slideshow]

I skogarna några kilometer norr om Ede på väg till en intervju med en skogsentreprenör hoppar ett långhårigt djur över vägen och är borta på en tiondels sekund. Efter kommer en löpare med en liten hund. Det är Kicki Lövgren som använder skoter- och traktorspåren till att träna löpning med hundarna Molly och Zelda.

Lydiga hundar
-       Det är praktiskt för här kan jag ha hundarna lösa, säger Kicki.
Hundarna hälsar glatt och lägger sig lydigt vid Kickis fötter när de platsas där. Hon berättar om sina reflektioner från mötet för landsbygden som arrangerats av Stödebygden föreningar och företag i samverkan tidigare i veckan.

Hemmablind
-       Som Carlos sa på mötet blir man hemmablind och ser inte allt det som finns här. När vi var ute och fjällvandrade i somras pratade vi med en man där. När han fick höra att vi var från Stöde sa han ”Men vad gör ni här? Ni har ju berg och allt där ni bor.”

Vacker och spännande natur
Utsikten från en höjd intill visar tydligt att så är fallet. Höga berg, djupa dalar, skogar och föryngringsytor, myrar, sjöar, tjärnar, bäckar, stigar och mycket mer. Helt enkelt mängder av platser att utforska.

Många mil
- Ska man ta upp någonting som kan vara lite besvärligt när man bor här så är det väl att det blir mycket resor. Häromdagen åkte Leif och jag tjugo mil bara till och från jobbet och på innebandyträning i Matfors med dottern. Så det blir en hel del resor, konstaterar Kicki.
-       Jag förstår när jag tänker efter att de tänker göra en turistväg här. För det finns verkligen mycket att se och göra efter den vägen såsom herrgårdar, campingar, äventyrshus och annat, berättar hon glatt innan hon springer vidare i traktorspåret.

För de som vill veta mer om Pilgrimsleden finns nu möjligheten genom en kostnadsfri studiecirkel. Vandringsleden bär på en intressant historia och korsar bygden i en del av sin sträckning mellan Selånger och Trondheim.
Deltagarna kommer bland annat att få kunskaper om hur leden kom till, var den finns och hur det är att pilgrimsvandra idag.

Mellan tio och tjugo personer är anmälda och en första träff har hållits. Det finns ännu möjlighet för fler att delta. Nästa tillfälle blir om cirka två veckor. Mer exakt tid meddelas av ledaren Gertrud Svensson.

Mycket värdefull
-       Pilgrimsleden är mycket gammal och mycket värdefull. Fylld av historia och kultur och jag vill överlämna till så många som möjligt det jag vet om den, berättar Gertrud som på fleras önskan och förfrågan ställer upp som ledare för cirkeln.

Vandring i vår
Studiecirkeln hålls i Församlingshemmet. Under de två avslutande träffarna i vår får deltagarna genom vandring upptäcka delar av ledens innehåll och historia.

De som har turistintressanta verksamheter i Stöde inbjuds nu att delta i en samarbetssatsning på vägen som följer Ljugans norra sida mellan Stöde och Borgsjö.
Namnet blir troligen Ljungandalsvägen. Satsningen beräknas hamna på en budget runt 700 000 kronor. Ökade intäkter på ca fem procent räknar projektledare och initiativtagare Dan Thornberg med att satsningen ska kunna ge första året.

Bjuder in Stöde
Längs sträckan på cirka 44 kilometer finns många turistattraktioner och nu inbjuds även företagare och föreningar öster om Huberget att delta.
- Möjlighet finns att starta skyltningen redan i Stödes centrum, förslagsvis vid Isakstatyn. Det behövs ungefär tio från Stöde som går in för att summan för skyltningen ska täckas. Det låter som att Sundsvalls kommun är beredd att gå in med en del om det finns intresse härifrån. I så fall får man höra av sig snarast till mig.

50 miljoner
- Cirka 5000 bilar passerar förbi varje dag. Om det går att få stopp på 10% av dem och det är i snitt två personer i varje bil som gör av med vardera 500 kronor var per dygn ger det under en turistsäsong på hundra dagar en omsättningsökning på 50 miljoner kronor. Och alla företag skattar och släpper från sig moms här.

Pengar från olika håll
- Idag är det 48 företag och 12 föreningar med. Länsstyrelsen kommer att gå in med en del pengar och likaså föreningen Destination Ljungandalen.
Dan berättar vidare att förebilden för vägen är Kustvägen i Njurundatrakten som fått området där att blomstra.
- Jag tog hit han som drivit igenom det. Han såg också att den här vägen är bättre när vi åkte den, berättar han med ett skratt.

Invigning i sommar
Dan räknar med att det kommer att ta ett tag innan han får svar på om Trafikverket godkänner namnsättning på vägen. En plan finns för överklagan till Länsstyrelsen om beskedet skulle bli negativt. Invigningen är redan planerad till försommaren.

Fina rastplatser
- Det är fin natur längs den här vägen. Vi ska se till att det röjs upp så man ser Ljungan på fler ställen och att det blir rastplatser.  Det finns redan idag många ställen att besöka för turister och fler blir det. Lite roligt är att två företag redan startat för att turistvägen ska bli. Ett café och ett företag för reparationer, berättar Dan entusiastiskt.

-

Den som trodde att hiphop inte passar in som musik i kyrkan har fel. Åtminstone passar det alldeles utmärkt i Stöde där flera breakdancegudstjänster redan har hållits.

-       Om en människa blir glad av musik är den musiken rätt i kyrkan, menar kantor Sofia Sahlin från Nedansjö.
I sin tjänst som kantor i Stöde församling leder hon en breakdancegrupp som vuxit stor på kort tid.

-       Det är tjugofem barn inskrivna nu. I höstas när vi började var det ungefär tio. Om det fortsätter öka med en till två varje vecka får jag fundera på att dela upp dem. Men helst vill jag fortsätta så här så de äldre kan hjälpa de yngre.

Samarbetar och delar
Sofia och några av de äldsta barnen gick i samma grupp i Sundsvall.  Efter att läraren flyttat och träningen lagts ner startade Sofia upp i församlingshemmet i höstas. Sedan årsskiftet tränar de i gymnastikhallen som är mer lämpat med utrymme och luft. Där delar de hallen med Parkourträningen.
-       När vi börjar får de äldre prova Parkour med Sebastian Ahlman. Då får jag en stund med bara de yngre som sen slutar lite tidigare så jag får en stund på slutet med bara de äldre, berättar Sofia.

Koordinaton och självkänsla
-       Breakdance är bra för mycket. Man mår bra i kroppen av träningen och får god koordination. Det är även bra träning för självkänslan att gå in i mitten av cirkeln och köra sin grej. Det är en fri dans utan rätt och fel. Det här med breakdance är något som jag kom inpå i samband med projektet ”Freda din kropp”.

”Freda din kropp”
I sitt företag Mentha Productions driver Sofia projektet ”Freda din kropp”. Det syftar till att lära ungdomar att sätta gränser mot sexuella trakasserier. För några veckor sedan höll hon en temadag på skolan inom detta.
-       Sexualundervisningen brister ofta inom detta område och ibland är det som att vuxna väntar tills nåt hänt innan de tar upp ämnet. Så ska det inte vara.

Större organisation
-       På skolan fick vi igång mycket öppna gruppsamtal om detta. Det om något tar jag som kvitto på att det var lyckat. Nu söker vi en större organisation att samarbeta med för att få till det finansiellt och kunna ta konceptet ut i landet, berättar Sofia
Breakdanceträningen avser hon fortstätta med fram till slutet på juni och eventuellt blir det också något framträdande för gruppen i sommar.

[Show as slideshow]

-       Som en skogsbrand har Parkour spridit sig från en fransk förort och ut över hela världen. Mycket genom internet och YouTube-filmerna där. Ordet kommer från hinderbana, berättar nittonårige Sebastian Ahlman från Nedansjö.
-       Mig har det hjälpt mycket. Man lär sig att kontrollera sig själv både fysiskt och mentalt och att lösa probelm. Det är även bra för andra då de det minskar skadegörelse när många ägnar sig åt detta i stället.

Hoppar och klättrar
I gymnastikhallen i Stöde träffas cirka 13 deltagare varje onsdagseftermiddag. De flesta i åldern tretton till femton år. Enligt Sebastians instruktioner hoppar och klättrar de på de redskap som finns.
Några mammor står vid sidan av hallen och tittar ut över sönernas träning. De uttrycker tacksamhet över att Sebastian och Parkour kommit till byn. De berättar att Parkour fysiskt aktiverar flera ungdomar som annars haft svårigheter med att finna något i byns utbud. De berättar även att det var lite klagomål från sönerna när de fick börja dela gymnastikhallen med Breakdancegruppen.

”Flyger” över
Från killarna hörs glada skratt och hejarop. När Sebastian hoppar över plintarna ser det ut som han flyger över och det är lätt att förstå att det inspirerar deltagarna.
- Det handlar inte om att det ska se cool ut. Det är något som kan bli när den fysiska styrkan, vigheten och kontrollen sitter, berättar Sebastian.

Självlärd
Han är en av de första i Sundsvallstrakten som började med Parkour redan för sju år sedan. Han har lärt sig det mesta själv utifrån det han funnit på internet. Den facebookgrupp han startat har idag ett åttiotal medlemmar och tankar finns om att bilda en förening.

Stockar och stenar
-       I Sundsvall utgår vi från Stortorget. Vi klättrar på väggar och hoppar över räcken. Men det går lika bra att gå ut i skogen och släppa loss. Man använder det som finns. Är det stenar, stockar och träd så klättrar och hoppar man på det. I Stöde träffas vi fram till vecka femton. Ända upp till tjugo år är deltagare som är med i bland. Fler får gärna börja. Det vore roligt om även tjejer vill vara med, konstaterar Sebastian.

[Show as slideshow]

-       Vi samlas ett gäng kompisar och spelar med och mot varandra. Mest för att det är kul, förklarar Markus Odhner som var en av sexton deltagare vid det privata LAN som arrangerats på Stödehuset i helgen.
Två dygn abonnerade de B-salen. Där satt de, killar mellan 14 och 20 år, med stängda dörrar och nedsläckta lampor i ljuset från skärmarna till egna datorer som kopplats samman i nätverk.

Skjutsar vid behov
-       Vi spelar X-box och ser på tv också. De flesta sover och äter här. Är det någon som vill åka till ICA eller behöver skjuts för att de vill sova hemma så kör jag dem. Det här har gjorts i flera år. Jag tycker det är roligt och lyckas bra, berättar Markus innan han återgår till dataspelande.

Isigt spår och hårda vindar stoppade inte barn och personal från förskoleklass till klass tre från att genomföra ”Barnens Vasalopp” fredagen före sportlovet. En tjugoårig tradition bryts inte för dåliga spår- och väderförhållanden.
-        Urban Hamrin och Per-Anders Sjölund har varit här och förberett och kört med pistmaskinen. De har fått dra om spåret för snön är så hård och isig att pistmaskinen inte kommer igenom.

Nedkortat spår
-        Barnen brukar åka 2,5 km – nu blev det ungefär 1 km. Vi kan inte låta dem åka i de branta backarna, berättar förskollärare Britt-Inger Edström som är en drivkraft till loppet.
Efter skidåkningen bjöds det på saft till barnen. De såg glada och nöjda ut över sina prestationer. Sigrid Andersson gick runt och samlade ihop nummerlapparna bland barn och föräldrar som slutit upp för att heja på samt hjälpa barn och personal.

Sportlovsfredagen hålls det LAN med övernattning på Stödehuset för alla medlemmar i ungdomsgården som går i årskurs sju. Ett tjugotal hade redan i början av veckan hunnit anmäla sig till evenemanget.
Ungdomsgården är oftast välnyttjad och uppskattad. Måndags- och onsdagskvällar är den öppet för de som går i skolans årskurs 6 till 9. På fredagskvällarna är det öppet längre och då från årskurs sju.

Kortspel och skidåkning
Jessica Höglund, Emma Raatikainen, Oliwer Forsberg och Anton Mårtensson roar sig med kortspelet tecken medan några andra tittar på . På frågan om vad de annars gör på sportlovet svarar både Oliwer och Anton.
-       Åker skidor.
Tjejerna är nöjda med att umgås med varandra.

Innebandy, pingis och biljard
När spinningpasset slutar intas A-salen av ungdomarna. Adam Kerfstedt spelar innebandy med dem medan Mats Edlund stannar vid kassan.
-       Vi är med så mycket vi kan. På fredagarna brukar vi bomma igen här efter nio och spela med dem. Jag har också ett löfte om att jag bjuder på chips till den som vinner över mig i biljard eller pingis. Då gör man allt för att vinna. Vi har roligt och de sköter sig bra här, berättar Mats.

[Show as slideshow]

Två lantbruk i bygden fick förra veckan studiebesök av arbetssökande. Syftet med besöken var att se om yrket kan vara en tänkbar försörjning för personerna i gruppen som samtliga fått uppehållstillstånd i Sverige. De två företagare som vänligt tog sig tid till att visa upp och berätta om sin verksamhet var Pia Källman i Östanå och Ulf Sahlin i Boda.

Bed & breakfast
Till Rovlandsgården i Östanå flyttade Pia Källman och hennes sambo Kjell Johansson för cirka sexton år sedan. Där lever de med får, kor, hästar, höns, åsna, hund och katt. Gården ligger avskilt i ett naturskönt och roingivande läge och där erbjuds även bed & breakfast. Pia visar glatt runt bland de intresserade djuren medan Kjell tränar travhästarna. En av hästarna ska köra ett travlopp dagen därpå.

[Show as slideshow]

Mjölproduktion i lösdrift
Efter några mils bilresa längs älvdalgångens vackra vintervita landskap med utrymmen för etableringar anländer gruppen till Ulf Sahlins mjölkproduktionsgård i Boda. Gården köpte Ulf 2006. Sedan dess har han gjort en större tillbyggnad med lösdrift och mjölkningsrobotar. På gården finns cirka 300 djur. Besökarna tittar intresserat på när korna själva bestämmer sig för att det är dags att gå iväg och bli mjölkad av en robot, äta eller bli kliad av den stora borsten.

Lära genom praktik
Eventuellt kommer några av besökarna att söka sig till praktik på gårdar framöver för att lära sig mer om lantbruksyrket. På Rovlandsgården började några dagar efter besöket en man från Uzbekistan tremånaderspraktik som ett resultat av informationsmöten och studiebesök arrangerade av landsbygdslots och arbetsförmedlingen.

[Show as slideshow]

Skridskodiscot är bara ett av de idrottsevenemang som sponsras av Sonny Edströms minnesfond. Fonden som bildades för lite drygt tio år sedan har kommit ett stort antal barn och ungdomar i Stöde till glädje. Stipendier och uppmuntringspriser har delats ut. Bidrag har getts till olika idrottsändamål, skiddräkter och träningsmaterial.

-       Det känns bra att kunna göra något för barn och ungdomar i byn, berättar familjen Edström. Samtidigt har det varit ett sätt för oss att bearbeta sorgen efter vår son och låta hans namn leva vidare.

Tio år har gått sedan den annandagsjulmorgon då Sören och Britt-Ingers 19-årige son Sonny hastigt rycktes från dem i en trafikolycka. Sonny var en ung skidtalang med många tävlingsframgångar. Han hade även börjat inspirera yngre åkare.

- När olyckan skedde kunde jag inte bara släppa hans liv där. Jag fick för mig att jag ville göra en minnesfond och låta något gott komma ur allt. Redan fyra veckor efter olyckan delades det första minnespriset ut vid skidtävlingen Öknerundan. Helgen efter olyckan åkte alla tävlande för Stöde med sorgeband och det hölls en tyst minut, berättar Sören vidare.

-       Skidåkningen var en stor del i vårt liv och vi hade vårt andra hem i Vemdalen. Det var träning och tävling för jämnan. Sara hade slutat att tävla och det var Glenn som var mest aktiv. Efter olyckan kändes det rätt att dela ut minnespriset till en del av de åkare som Sonny tävlat med. De senaste åren har stipendier samt minnespriser gått uteslutande till Stödes barn och ungdomar.

Britt-Inger visar pärmen där de samlat berättelser och foton från allt som fonden sponsrat. Hon visar även de dikter de valt ut på förslag till de gåvobrev som idrottsföreningen skriver ut i samband med att någon lämnar gåvor till fonden. Mycket kärlek, glädje och sorg kan utläsas och en tanke infinns om att det måste finnas mycket styrka hos dem som väljer att dagligen omges av påminnelser om sin saknade och bära minnena öppet och nära genom livet.

Barnen i Stöde blir bekanta med minnesfonden redan i tidiga år då de blir bjudna på glass en gång om året. Då brukar Sören sitta på skolan och dela ut den. Även på förskolorna och öppna förskolan delas glass ut.

-       Fonden är upprättad på tjugo år och förvaltas av Stöde IF.  När den tiden gått kommer vi att vara nära sjuttio år. Vi är tacksamma över att man hela tiden fortsätter att ge gåvor till fonden. Alla pengar som kommit in under året inklusive årlig avkastning delas ut vid Stöde IFs årsmöte.

-       Under de här åren har det blivit närmare 150 000 kronor till barn och ungdomar här i Stöde, berättar Sören.

Gåvor till fonden kan ges via Stöde IFs kansli och bankgiro: 5368-4486

Lite andra ansikten kunde ses på lördagsförmiddagens skridskodisco än vid kvällsträffarna på hockeyplan. Några hemvändare passade på att umgås med släkt och vänner.
-       Det är fler familjer med småbarn här nu på dagen också, berättar Maggan Eriksson som fick hjälp av Madelene Sjögren i caféet. Även några skidåkare har tittat in och de är också välkomna så klart. Nästa gång ska vi tänka på inbjudning till dem också.

Små isåkare
Skridskor var inget måste för att delta i det roliga. Elsa Eriksson skjutsades på isen i sparklåda av pappa Lars och storebror Albin. Douglas Thiele skjutsade varsamt runt lillebror Texas som glatt hjälpte till och sparkade på fart med benen.
Stöde IF, Bethels barn- och ungdom i Stöde och Sonny Edströms minnesfond bjöd ett hundratal barn och vuxna på fika under dagen

[Show as slideshow]

Utöver de vanliga öppettiderna håller Stödehuset extra öppet för aktiviteter under sportlovsveckan. Måndag till fredag är det extra öppet från elva och tre. På Stödehuset finns det möjlighet till att träna, bada, basta, spela pingis och biljard. Lördag och söndag är det som vanligt extra varmt och i badet med jetstream, bubbelkaskad, vattenkanoner med mer.

Text: Eva Groth, Foto: Stefan Groth

I Sågvikens bygdegård har det hänt en hel del under de kalla vintermånaderna. Hans Johansson och hans medarbetare har brutit upp hela golvet ner till marken och monterat fast nya golvåsar, isolerat och lagt ett stort vackert trägolv. När allt är lackat och slipat några gånger kommer det förstås att bli en invigningsfest där det lovas soppa och mycket allsång.

Programgruppen i bygdegården jobbar för fullt med sommarens musikcaféer. Det blir som vanligt tisdagskvällar från midsommar och framåt. Och det blir traditionsenligt ett omväxlande program med mycket musik.

På bilden ses snickaren Björn Lundgren spika fast de sista brädorna i det stora golvet. Nu skall det hålla för hambo, lovar han.

På Wicksells Bilmek har bilar servats och reparerat i trettiofem år. Nu byter verkstaden företagsform till aktiebolag och ändrar namn till Stödebilservice. Den goda servicen kan kunderna vänta sig även i fortsättningen. Och verkstaden kommer, liksom de senaste tio åren, även i fortsättningen att tillhöra kedjan Meca Car Service som gjort sig känd för att erbjuda service och reparationer med originaldelar på alla bilmärken.

Alf Wicksell har för närvarande mer än välfyllda dagar då han utöver det vardagliga mekandet och administrativa även ska hinnas med det extra arbete det innebär att byta bolagsform.

Han berättar att det var dags för bildandet av aktiebolag och förklarar namnbytet som planering inför framtiden.

-       Det kommer en dag då jag ska sluta jobba och någon annan ta över. Fast inte ännu på länge, betryggar han alla sina kunder då han ännu tycker att jobbet är roligt.

En liten pratstund och några goda skratt tar Alf och hans anställda Tony sig ofta tid med när kunderna tittar in hos dem på Stödevägen 74 för att boka tid, lämna eller hämta sina bilar. Flera av kunderna har följt med sedan starten.

Kanske är man på landet extra beroende av en verkstad som denna med service där akuttider skapas vid behov, bilen lämnas tillbaka fixad samma dag och ett andra besök på besiktningen kan uteslutas.

För andra gången denna säsong bjöd Stöde IF in till öppethus med fika på hockeyplan. Ett 60-tal barn och vuxna samlades för att åka skridskor, umgås och fika tillsammans under fredagskvällen.

En liten stunds vila från skridskoåkningen tar Petra Wernberg Bergmansson med ett stort gäng glada barn. Erik Sahlin och kompisen Rasmus vilar i båset innan det är dags för fika.

- Det är mysigt när vi gör det här. Alla är så himla hjälpsamma, säger Maggan Eriksson som servar med fika och musik via Spotify under kvällen. Folk träffas här och pratar och Timrå är ett stort samtalsämne, berättar hon glatt.

Denna kväll har hon även fått förstärkning bakom disken av Madelene Sjögren. Och det behövs för många vill fika samtidigt. Cirka 150 korvar, 25 liter saft och 4 liter kaffe hinner de med att servera innan klockan slagit elva och det är dags att börja plocka ihop.

På lördag är det åter dags för trevlig samvaro på plan då det hålls skridskodisco under dagen.  Ett samarrangemang mellan Stöde IF och Bethel, med Sonny Edströms minnesfond som sponsor.

[Show as slideshow]

Jag blickade in. Där låg Viskan och Ede, mellan 1700-tal och nutid. Ett stycke människoliv, inpräntat mellan pärmarna. För alltid.
Den nyligt utgivna boken ”Hemikring Viskan & Ede” är efter fem år av arbete klar. Spel-Jöns, Norrsjö-Kalle och Pip-Eriksson – namnen som kommer upp vid en snabb blick lockar till leende och nyfikenhet att vända blad för blad.

Vi har träffats över gofika hemma hos Inger Kristmansson som även bjudit in tre av sina medskapare till boken; Olle Persson, Börje Andersson och Elsa Törnecrantz. Lättnad och en smula stolthet märks över att bokprojektet är fullgjort. Men glädjen skyms av förlusten av de kamrater och starka drivkrafter som inte hann uppleva projektets mål.

- Vi skulle ha varit klara tidigare. Men nu är den i alla fall gjord och vi har redan sålt så vi fått igen nästan alla pengar den kostat byalaget. Så de som vill vara säkra på att få köpa ett exemplar får nog passa på, konstaterar Inger.

Olle berättar om så kallade byorginal – människor mer unika än andra -  om glädjeämnen, riktiga arbetare, tragedier. Om sådant som står i boken och sådant som inte blev med.

- Ja du kan ta och hålla i en berättarkväll du, fäller Börje vänligt in mellan Olles historier.

Oro för framtiden
Medelåldern har varit hög i den grupp om cirka femton personer som träffats var fjortonde dag och arbetat med boken. De berättar om en man i 95-års ålder som ofta cyklat till sammankomsterna. Mellan de goda minnena skönjs en oro hos de församlade. En oro över hur ungdomen ska ha tid att ta till vara och föra allt vidare.

- Det gäller för byalaget överhuvudtaget. För byggnaderna och allt, säger Olle.

Oron för framtiden har funnits länge. Den går att utläsas i boken i bl a Curt Bladhs klara skildring av Viskan, skriven för decennier sedan.

Gedigen landsbygdscharm
Av den verksamhet som i bild och text berättas i boken återstår ännu en hel del byggnader, föremål och annat i Viskan och Ede. Långhuset, parken, skolan, sågen…Frånvaron av nya etableringar har lämnat ett stycke historia – inte orörd, men så den ännu kan skönjas. Viskan har en unik atmosfär och charm av gedigen gammal svensk landsbygdssjäl som nostalgiskt berör i ett moderniserat 2000-tal.

Nya möjligheter
Det finns en stor smärta, kan förstås, i att se verksamheter läggas ned. Se service försvinna. Föreningar dö ut och byggnader förfalla. När så tid för engagemang, gemenskap och samverkan äts upp av krävande dagliga resor. Mil efter mil. Inget blir förstås som förr. Men en blick i dagens sociala medier låter förstå att trots viss ökad utflyttning är kärleken till bygden stark även i yngre generationer. Och ungdomar växer upp. Man finner nya sätt till försörjning när levnadsvillkoren förändras. Nya rum att umgås och hylla gångna tider.

Lockar utsocknes
Med boken har den äldre generationen gjort en ovärderlig insats. Gett historien rum att leva vidare och stärka det förvaltande ansvaret för bygden. Viskan-Edes miljö har med bevarandet av de gamla i kombination med storslagen natur på senare tid även lockat utsocknes filmskapare. Och kanske kan det bli en öppning till framtida etableringar och förbättrade levnadsvillkor.

”Husen ligger i en lång rad utefter vägen. På något sätt ser det ut som i en Vilda Västern-film. På baksidan, ned mot älven, ser det ut som pittoreska gränder vid Venedigs kanaler: tvätt på tork, lite bråte, små bryggor och trappor ned i vattnet. Jag vandrade genom Viskan.” skrev Curt Bladh i sin skildring ”En vacker försommardag i Viskan: En man steg av tåget”

[Show as slideshow]

Blåtand är en av bygdens största privata arbetsgivare. Just nu är det lågsäsong och ett tiotal arbetar där, varav några går i skift. Under högsäsongen finns ofta upp till fyrtio personer på plats.

Intill den 2000 kvadratmeter stora byggnaden med bärrenseri, lagerfrys och godshantering finns syltkokeri, provlabb, butik och kontorsbaracker.

- Vi har en helhet och en totalkontroll som gör oss rätt unika.  Vi köper bären från en rad bärleverantörer i Sverige, rensar och gör färdiga beredningar här.  Att vi har basen här i Sveriges mitt och de vilda bärens rike ger oss ett mycket bra läge.

Med detta kan bär- och syltfabriken i Stöde framhäva styrkor som kvalitet, leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser.

När fabriken går under högtryck lämnar cirka 3000 ton bär och mejeri- och delikatessylt fabriken. Stor del av bären går till livsmedelsindustrier i Sverige och till Europa samt även till hälsokostindustrin i Asien. Det går även att köpa bär och sylt direkt från fabrik i den nyrenoverade butiken.

Ulf Hagner som startade verksamheten hemma i lägenheten på Skönsmon och grundade handelsbolaget 1986 hade redan från start planerna på en större industri.

-       Vi omsätter cirka 80 miljoner om året nu. Senaste åren har vi gjort en hel del större investeringar så nu kör vi på så här ett tag. Men det gäller att alltid ligga i framkant. Bärtillgången är viktig. Nu har vi ett stort nätverk för bärinköp och köper även av andra leverantörer så vi brukar inte bli utan. Och vi ligger verkligen i mitten av bärsverige på en perfekt plats, berättar Ulf.

[Show as slideshow]

Nu är första evenemanget i LeaderMittlands Örtagårdsprojekt spikat. Den andra juni kommer det att blomma på Huberget. Då blir det blomstermarknad med örter, blommo, buskar och mycket annat. Inbjudan har gått ut till ett sjuttiotal föreningar, företag och privatpersoner som kan vara intresserade av att sälja under dagen.

Något för alla
- Alla som vill är välkommen att boka en plats. Det kommer att bli en glädjens dag med något för alla: minicirkus, ponnyridning, musik och trädgårdsdesign, säger projektledare och marknadsgeneral Tomas Lind.  Det kommer även hållas en del intressanta föreläsningar om odlingar.

Lind i guld
Under fredagsmorgonen kunde Tomas Lind höras berätta mer om projektet och blomstermarknaden på radio guld.

Trots höstens rapport från Svevia om att E14-sträckan Stöde-Sundsvall är en av de mest olycksdrabbade i landet avsattes inga extrapengar till området när Trafikverket fördelade de fem extra miljarder som regeringen satsar för säkrare trafik och färre störningar.

- En stor del av pengarna kommer att gå till järnväg och korsningar, meddelar Ingemar Frej, regionchef Trafikverket Mitt.

Trots cirka 3,6 miljarder till järnväg blir det inga satsningar till området. Den problematiska överfarten till Stödes industriområde som ibland blockeras av tåg under längre stunder kommer inte att åtgärdas med dessa pengar.

- Vi känner till problemet och har börjat titta på det – men det blir inte nu, meddelar Ingemar Frej.

Då denna korsningen är enda stället att nå industriområdet innebär blockeringarna problem för företagarna, de som arbetar där, besökare och omfattande transporter såsom till och från den bär- och syltfabrik som ligger på området. Att korsningen blockeras kan även innebära svårigheter i säkerhetsaspekter.

- För oss är det klart att det blir problematiskt om något inträffar och det är samma sak för ambulansen, menar räddningstjänstens platschef Anders Höglund.

Svevias tidning ”På Väg” listade hösten 2011 Sveriges 55 farligaste vägar, efter att ha bett Trafikverkets regionala och centrala trafiksäkerhetsexperter lista de farligaste vägarna i respektive region.

Idrottsföreningen har en central roll i Stöde. Den aktiverar en stor dek av samhällets barn, ungdomar och vuxna genom såväl idrott som ideellt arbete. Fotboll, skidor och tennis bedrivs inom föreningen som förutom anläggningar, spår och planer för dessa sporter även tillhandahåller en isplan för byborna.

- Det skulle inte gå om det inte vore för allt ideellt arbete, menar föreningens vice ordförande Göran Carlsson.

Knyter ihop klubben
En mängd olika evenemang hålls årligen för att få in pengar i föreningen. Förra året fick ändå en vaktmästare sägas upp av ekonomiska skäl och sedan en tid tillbaka avlönas endast en vaktmästare och en kanslist på deltid. Något som innebär mer jobb för medlemmarna
- Visst är det tråkigt att behöva säga upp. Men det är bra för föreningen att medlemmarna arbetar. Man knyter ihop klubben så inte de olika grenarna drar åt olika håll.

För sammanhållningen
Göran berättar om hur det var för många år sedan när arbetet nästan uteslutande sköttes av medlemmar och om hur det ideella arbetet kan vara viktigt för sammanhållningen i en klubb.
- Vi har en verksamhet som vi måste vara rädd om och det är ungdomarna som är viktiga. Vi har otroligt fina anläggningar och planer. De anställda är duktiga, men allt kostar pengar och vi har tärt på ekonomin i många år. Nu har vi vänt trenden till nåt positivt och det hörs på medlemmarna. Det finns mycket idéer på vad vi kan göra och vi jobbar i grupper med olika arrangemang.

Marknad och bilbingo
Han berättar om de grupper som hjälper vaktmästaren, om olika tillfälliga jobb, samt om de många återkommande arrangemang som föreningen håller såsom den riksberömda marknaden, bilbingon och många fler.
- Alla gör inte allt, men det finns de som jobbar väldigt mycket för föreningen, såsom Ann-Sofie Brännwall som gör ett fantastiskt jobb och även Nils-Olov och Micke Backlund, berättar Göran.

Grusturnering och däckbytardag
I vår planerar föreningen för grusturneringen DIAB-cupen som hållits några år tidigare samt däckbytardag som var en nyhet i höstas.
- Vi har även funderingar på att ha ambulerande service och utföra däckbyten hemma hos folk.  Alla pengar som kommer in är värdefulla – även minsta krona, konstaterar klubbens vice ordförande glatt.

- Det var ett fall framåt, säger 25-årige Johnny Gode om sitt SM-brons i skidskytte. Hade de bästa varit med hade jag inte kommit trea. Sex bom är inte bra, men ändå en förbättring. Johnny kom in på 02.00 minuter efter Magnus Jonsson. I skidskytte tävlar han för Sundsvalls Biathlon, men när han tävlar i längd är det ännu för Stöde If som han är uppvuxen i.
- Det är synd att tävlingarna ofta krockar. Det blir tyvärr inte så många längdtävlingar. Och jag behöver verkligen träna mer men det är svår att få allt att gå ihop.

Johnny jobbar två dagar i veckan som längdlärare på Åre skidgymnasium och halvtid på en sportaffär i Östersund.

Eventuell teamlösning
Planer finns på att inför nästa säsong sätta samman ett team tillsammans med några norrmän för att lösa en del av resursbristerna som gör att träningen inte kan få tillräckligt med utrymme.
-        Men det är bara på planeringsbordet ännu så vi får se om det blir något, berättar Johnny.

Sundsvall 25-26:e februari
Nu hoppas han på att bli av med en förkylning för att kunna tävla i Sundsvall den 25-26:e februari.
- Det är uttagningar till IBU-cupen efter det och det vore roligt att få möta lite internationellt motstånd också.

Foto: Jerry Ahrlin

Denna vecka har gratisbussarna till fritidsanläggningar i Ånge kommun börjat rulla. Bussarna går tisdags- och torsdagskvällar till Getbergets slalombacke och Fränsta simhall från Stöde skola. De stannar även till på ICA, E14-baren samt där kiosken tidigare fanns i Viskan. Nytt för i år är en buss som går till Ånge ridklubb från E-14 baren på tisdagseftermiddagarna. Den stannar även till i Viskan

- Vi har kört det här sedan 80-talet med ett litet uppehåll, berättar Gunilla Sjögren, fritidsassistent vid Ånge kommun. Sedan uppehållet har vi inte haft resorna till ridklubben. Nu gör vi en liten test så får vi se. Om det går bra kan vi göra det till en egen resa.

Till och med vecka tolv går de fria bussresona. Sportlovsveckan är de två kvällsturerna utbytta mot dagsturer under måndag, onsdag och fredag.

- Även vuxna får följa med på resan. Det kan behövas också om det är mindre barn, säger Gunilla.

Mer information finns här på Ånge kommuns hemsida.

Stöde musikvecka är ett uppskattat evenemang som och brukar dra många långväga gäster. För sjunde året arrangerar föreningen StödeKult musikveckan. Ett flertal programpunkter är fastställd sedan månader tillbaka.

Tripple & touch
- Vi börjar arbetet direkt när veckan är tillända och var så gott som klara med programmet redan i november. Vi vill ha de bästa så då måste man vara ute i god tid, berättar Kerstin Brandell-Svensson ansvarig för programsättningen. Att Tripple & touch kommer känns jätteroligt. Workshop med barndans för två åldersgrupper blir det också. Och fyra hemvändare som uppträder på Huberget.

Kammarkonsterer
Ett flertal kammarkonserter i Stöde kyrka, musik till eftermiddagskaffet i Örtagården, och eventuellt även någon nattlig konsert på Bethel kommer även att kunna avnjutas under sista veckan i juli.

Radion i mars
Inslag från Stöde musikvecka kan höras i Sveriges radio den tredje mars.  Delar av musikveckans konsert under fredagskvällen som handlade om förtryck av konstnärer i diktaturer blir ett inslag i programmet ”När sanningen kallas lögn”. Programmet sänds i P2 klockan 15, lördag den tredje mars till firandet av Music Freedom Day.

Ett år har gått sedan Gunnar Karlquist tillträdde som kyrkoherde i Stöde församling. Hans engagemang och starka ambition att verka tillsammans med bygden har redan märkts utåt – även om han själv säger att han hittills lagt mycket tid på att ta in läget. Att stå och predika inför tomma kyrkbänkar på söndagarna är inget för Gunnar.

Välbesökt majbrasa
- Jag har varit borta så länge att jag såg orten med nya ögon när jag kom hem hit i februari i fjol, berättar Gunnar som är uppvuxen i trakterna. Jag går ut ifrån att vi har roligt på jobbet och ser till att skapa resurser för att alla ska trivas. Vi började i fjol vår med att göra en majbrasa här ner mot Ljungan och firade in våren med musik. Då kom betydligt fler bybor än vad man ser i kyrkan en söndag. Det var roligt. Man behöver inte vara kyrksam för att vara med.

Skoter- och våffelgudstjänster
- När vi håller gudstjänster ute i byarna är de oftast välbesökta. Människor här är trogna sina byar och utflyttade hemvänder när det händer något. Nu i mars har vi skotergudstjänst i Hullsjön och sedan blir det våffelgudstjänst i Nedansjö. Vi har även fått tillstånd att byta ut några av söndagsgudstjänsterna mot kapellkvällar med musik på vardagar. Så det blir det redan i mars.

Gunnar har sedan han flyttade till Huberget hunnit med att gå med och engagera sig i både organisationen Stödebygden och arbetsgruppen för pilgrimsleden.

Utöka verksamheten
- Fördelen med att jag bor här själv är att jag kan lägga all tid jag vill på detta. Och när jag åker hem till Linköping ser jag och min fru till att vara helt lediga och hitta på saker såsom att resa till vår dotter.

Gunnar har även varit en av drivkrafterna till Örtagårdsprojektet som nyligen dragit igång.

- Även om vi har krympande ekonomi i församlingen så har vi hittat en väg vidare och kan utöka verksamheten. Vi har beviljats EU-medel för att skapa örtagården med café och turistinformation. Det ska bli en träffpunkt där man kan må gott och ha roligt.

Humaniär katastrof
Under sina femton år som präst har Gunnar bland annat arbetat i fängelse. Viljan att finnas till hjälp för människor som har det svårt var också det som en gång ledde honom in på yrket. Han berättar om sitt arbete som teknisk officer med FN-uppdrag på många olika platser, såsom bland annat Somalia, under 80- och 90-taltet.

-       Jag jobbade med flyktingar i humanitär katastrof och tänkte: vad är det vi människor gör mot varandra. Så när jag kom hem och träffade min blivande fru flyttade jag söderut och började mina studier till präst.

Kraft att verka
Vid sidan av studierna byggde makarna Karlquist upp ett företag med leverans av sop- och blåsmaskiner till flygvapnet, som frun arbetar vidare i som terapeut medan Gunnar valt att helt ägna sig åt prästyrket. Att han arbetar i just Stöde beror på att han kom till en punkt när han kände att han ville verka i en lagom församling.

-       Det var stora sammanslagningar och två kollegor försvann utbrända utan att någon tog notis om det där jag arbetade i Västervik. Jag kände att jag ville bort från det och vara där vi har närhet till varandra. Med en kyrka, en församling och ett kyrkoråd. Det är där vi kan verka. Stöde dök upp lägligt. Och här har jag ett kyrkoråd som är med till 100% i allt.

Samtid ger potential
- Hela vårt västsamhälle är så sönderstressat, -kommunicerat och kommersialiserat. Jag vill att vi ska se människor med goda tankar. Att vi ska kunna träffas och utvecklas tillsammans. Vi ska vara en resurs för många människor i samhället. För att vi ska kunna få plats och på ett bra sätt när det krisar måste vi vara med i vardagen. Anledningen till jag brinner för det här är att jag arbetat i fängelsemiljön där många begår våld på varandra. Där handlar det om att se den lilla människan och följa med ett steg på vägen. Samtidigt vara rak, tydlig och sätta gränser. Kyrkan har en stor potential i framtiden bara det att vi ser att vi lever i den tid vi gör och vågar ta plats.   

Ett tiotal intresserade samlades förra torsdagen för att samtala om en gemensam hemsidesportal för Stöde. Ett initiativ taget av kyrkan i samband med det nystartade leaderprojektet för ekologiska odlingar och turism. Det konstaterades att det redan idag finns ett flertal olika hemsidor om bygden och att det skulle behövas en lösning för att hålla en portal aktuell, välbesökt och varaktig över tid.

”Det visas hjärta”
En av deltagarna på mötet var Lotta Friberg Larsson, som för ca tolv år sedan anlade örtagården ”Det visas hjärta” nedanför församlingshemmet vid Ljungans strand. Nyanställde projektledare Tomas Lind som redan har en tydlig bild av olika växter och teman som ska ingå i projektet passade på att ta del av Lottas historia om skapandet av örtagården.
- Varje växt vi satt har en koppling till Maria – jesumoder, berättade Lotta och en mängd namn på latin började utväxlades mellan de två växtkännarna.

Efterlängtad trädgårdsmästare
En händelserik vår kan nu väntas på kyrkans mark intill älven.
- Att kyrkan fått en trädgårdsmästare är en dröm som gått i uppfyllelse. När vi anlade örtagården år 2000 var det vår förhoppning att det någon gång skulle bli så. Det här är så roligt, konstaterade Lotta.

Från sitt vardagsrumsfönster på den gula villan på höjden kan han blicka ut över vyn av den istäckta Stödesjön. Han vill bo här där naturen är storslagen, nära och fridfull och människorna vänliga. Konstantin har en längtan efter möjligheten att lämna sitt hemland Ryssland för gott.
Konstantins BeLyakovs villa på Stödevägen har fått ett riktigt lyft sedan han flyttade in för ett år sedan. Han har renoverat och fått en värmepump installerad som han kan styra via sms från telefonen när han är i Moskva. Där lever han till vardags med sin fru och dotter och arbetar som företagsjurist. För cirka ett år sedan när han sökte ett fritidshus där han kunde koppla av hittade han hit.

Reser mycket
Han reser ofta för på sin fritid och hans hus pryds av föremål från många olika länder. Till Stöde åker han varannan månad för att vila från det han beskriver som ett hårt och sjukt land. Han beskriver det som rofyllt och återhämtande att arbeta med händerna på huset här och emellanåt tar han gärna en tur på skidorna i elljusspåret.

Hjälpsamma grannar
Han berättar att han inte är van vid att människor runt om kring är så vänliga och hjälpsamma som här. På en byrå i vardagsrummet står några ryska matrjosjkadockor. Konstantin berättar att en av dem fått flytta till grannen Ulf Henriksson som ett litet tack för all hjälp han fått av honom. Konstantin betonar hur pålitliga och hjälpsamma Ulf och hans pappa Bernth-Ivar Henriksson är och berättar även om de företagare på byn som snickrat, fixat med värme och annat.

Företagsjurist i Moskva
Det tar bara sex-åtta timmar att åka mellan Moskva och Stöde, så det är inga problem menar han. Men om han kunde finna ett arbete lika välavlönat som det han har i Ryssland skulle han inte tveka att ta med frun och dottern hit för gott. Han ser det dock som svårt då han bara kan hemlandets juridik. Så tillsvidare får han nöja sig med att njuta av Stödes rogivande natur varannan månad.

[Show as slideshow]

I Maryam Sheikhis enrumslägenhet mittemot Ica är det tomt och kalt på väggarna. En säng, ett bord, några stolar och en rullstol fyller upp den lilla ytan i lägenheten. Maryam har flytt från Iran där hon tidigare arbetade som journalist. För ungefär ett och ett halvt år sedan fick hon och hennes man flytta till Stöde. Här hoppas hon nu på besked om uppehållstillstånd för att slippa återvända till ett land hon fruktar. Hon lider av sjukdomen multipel skleros (MS) och berättar att hon tidigare, i sitt hemland, nekats den medicin hon behöver

Fruktar sitt liv
Maryam berättar att hon publicerat artiklar om kvinnors rättigheter. Artiklar som är kritiska mot regimen. Sen hon kom till Stöde har hon och hennes man fått hjälp att konvertera till kristendomen. De säger att de inte sympatiserar med Islam och Maryam fruktar att även det kommer att få följder om hon återvänder till hemlandet.
- Jag kommer att bli avrättad om jag återvänder, säger Maryam på engelska.
Hon berättar att hon och hennes man här har mötts av vänlighet och fått hjälp – något hon inte upplevt tidigare i sin vistelse i Sverige.

Lugn bra för MS
Maryam och hennes man planerar för att stanna här i Stöde om de får permanent uppehållstillstånd. Inte flytta till Stockholm som många andra gör. De trivs här där det är lugnt och där människor är vänliga. Lugnet har god inverkan på hennes hälsotillstånd. Här menar hon att hon här kan slippa den stress som emellanåt utlöser hennes anfall som gör att hon på grund av att hon blir lam och blind får läggas in på sjukhus.

Stöde lockar människor från olika platser i världen med förhållanden för livskvaliteter som inte pengar behövs för såsom lugn, demokrati, vänlighet, hjälp och kamratskap från ideellt arbete, storslagen natur med allemansrätt.

I tisdagskväll hölls det möte på Matfors folketshus om hur Sundsvalls kommuns skolverksamhet ska se ut i framtiden. Politiker inom barn- och utbildning samt skolpersonal fanns på plats för att föra dialog med intresserade. Av det femtiotal personer som deltog i mötet var det inte många som kom från Stöde.

-       Skolledaren och eventuellt någon fler personal var där från Stöde. Jag har inte helt koll på vilka som är därifrån men jag är jätteförvånad att det var så få som kom på mötet, meddelade Ann-Catrin Bjurestam, skolområdeschef för Matfors-Stöde skolområde.

Sen inbjudan och flera mils väg
Kanske hade inte föräldrar i Stöde hunnit uppmärksamma den inbjudan som lagts ut på skolans informationssystem på webben bara dagarna innan. En annan försvårande faktor för möjlighet att delta i dialogen var att mötet förlagts till Matfors. Då många i Stöde med omnejd redan pendlar flera mil till och från jobb under dagen kan de extra milen till sent anslagna möten på kvällarna bli allt för svårt för de som dessutom har barn som väntar därhemma.

Möjligen kan tillgänglighet vara något för politiker och tjänstemän inom barn- och utbildning att väga in i det omfattande arbetet med att nå det uppsatta målet att bli Sveriges bästa skolkommun 2021.

Lämna synpunkter
 - Men det ska finnas en länk nånstans där man kan lämna synpunkter i efterhand, berättar Ann-Catrin.

På kommunens webbplats finns information om mötet och var det går att sms:a frågor som skolledningen kan svara på. 

De som fyller 40, 50, eller 60 år kommer från och med februari att bli inbjuden till kostnadsfri hälsoundersökning på vårdcentralen. Det är en del av Landstingets satsning för att förbättra hälsan och öka livslängden i länet.

Minska hjärt- och kärlsjukdomar
Hälsoundersökningarna  omfattar provtagning av blodsocker, blodfetter, blodtryck samt mätning av längd, vikt och midjemått. Inför provtagningen fylls ett frågeformulär i som sedan följs upp tillsammans med provsvaren vid ett hälsosamtal. Hälsoundersökningarna och hälsosamtalen ingår i Landstinget Västernorrlands satsning ”Länge leve Västernorrland” som syftar till att minska insjuknandet i diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Lyckad satsning
- Det här är långsiktigt arbete som man bedrivit i ett annat län med mycket goda resultat. Från att ha legat på de lägsta hälsotalen och kortast livslängd så har de på ett tiotal år kommit upp i rikssnittet. Så det är vårt mål som vi ska uppnå här i Västernorrland, berättar Ingeborg Viksten, ordförande i Folkhälso-, primär-, och tandvårdsnämnden.

Åtta strategier
Hälsoundersökningarna är en av åtta olika strategier för att uppnå målet. Fler strategier varav bland annat ett i samverkan med skolorna presenteras närmare under våren.

Frågorna var många och oron påtaglig när information om införandet av lagen om valfrihet (LOV) hölls på måndagens PRO-möte.
-       LOV kommer att införas inom hemtjänsten den första oktober i år. Så redan i mars ska vår kravlista på hemtjänstföretagen vara klar. Passa på att berätta för oss innan dess om det är några krav ni anser att vi ska ställa på företagen, meddelade Lena Österlund, socialnämnden, de PRO-medlemmarna som samlats till mötet på Knutsgården.

Trygghetslarm
Sunt förnuft verkade vara något som flera på mötet tyckte skulle räcka. Men enligt Lena måste kraven vara mer specificerade än så. Och hon uppmanade alla att tänka igenom vad som är viktigt och berätta det nu när möjligheten finns att påverka.
-       Det kommer även vara möjligt att välja kommunal hemtjänst. De fortsätter sköta trygghetslarm tills de företag vi väljer ut för att bedriva hemtjänst i området har hunnit bygga upp system för den hanteringen, berättade hon.

Brist på serviceboenden
Från deltagarna uttrycktes bland annat önskemål om en kravlista även på de biståndshandläggare som hanterar val och byten av hemtjänstföretag. Och viss kritik lades fram över att kommunen valt att satsa 35 miljoner på införandet av LOV istället för att använda pengarna direkt till äldreomsorgen. Några tankar eller planer till lösning på bristen av serviceboenden i Stöde kunde inte Lena presentera när det efterfrågades på mötet.

Nu har vårens offentliga barnkulturprogram släppts. Ett evenemang i månaden finns att se fram mot i Stöde. Först ut i februari är Mittiprickteatern från Stockholm som håller föreställningen ”Vilken ordning!?” för barn i åldrarna tre till sex år.

Teater, sagostund, musik- och rytmiklek
I mars blir det sagostund ”Killingen som kunde räkna till tio” med Farbror Janken för barn från två till fyra år. Boulevardteatern från Stockholm spelar i april upp ”Kenta och barbisarna” för barn mellan fyra och åtta år. Musik- och rytmiklek hålls i maj av studerande musikhandledare Micaela Hillerström för barn i åldrarna tre till fem år.

Ett trettiotal evenemang
För de som kan tänka sig att åka några mil finns betydligt större utbud. Det program med ett trettio evenemang som kommunala förvaltningar och ideella föreningar står bakom presenteras i barnkulturfoldern, sammanställd av Förening Information.

Släkt och vänner gratulerade förra torsdagen den glada jubilaren med blommor  och smörgåstårta i hans lägenhet på Knutsgården.
- När jag föddes sa dem att den där kommer inte att överleva. Det gjorde jag, men jag trodde aldrig att jag skulle bli så här gammal, säger Andrew som för 90 år sedan såg dagens ljus för första gången – strax efter tvillingbrodern Enar.
Andrew växte upp på Risåsen och arbetade som mjölkbedömare. Ett arbete med många långa och roliga resor i landet, berättar han.

Ett trettiotal kvinnor hade samlats till fredagens frukostmöte med temat ”Kvinnor som brinner för landsbygdsutveckling”. Ett möte där kreativa tankar byttes och kontakter knöts.
Under frukost från den lokala pizzerians catering fick deltagarna lyssna till en presentation av StödeNytt.se, journalisten Maryam Sheikhi från Iran och arrangören Stödebygdens Landsbygdslots som höll information om projektet med att få människor att bo i Stöde. Ett nytt möte om landsbygdsutveckling med en spännande och mer känd föreläsare utifrån är planerat till den tolfte mars på Stödehuset.

Går det att skapa försörjning genom ekologiska odlingar i Stöde? Det är frågan som nyrekryterade Tomas Lind ska söka svaret på genom ledning av ett projekt med medel från Leader Mittland.
Projektet som initierats av Svenska kyrkan och även involverar Hembygdsföreningen kommer att pågå fram till september. Syftet är att se om ekologiska odlingar på fält och i växthus kan ge grödor som genererar pengar genom att locka turism till beskådan, samt genom försäljning av förädlingar i caféverksamhet samt på marknader med mer.

Få med byborna
- Hela det här ekologiska tänket kommer från Sofia Sahlin, berättar Tomas Lind som inte är sen att berömma sina nya arbetskamrater på Pastorsexpidition i Stöde. Nu ska det bli roligt att se om jag får med mig Stödeborna i den här möjligheten.

Bekanta sig
Och Tomas har redan varit ute och bekantat sig med en del av befolkningen då han besökt en del butiker och följt med kyrkoherde Gunnar Karlquist till äldreboenden för att spela gitarr. En trevlig start på mötet med Stödes befolkning tycker Tomas som gärna berättar mer om projektet för de som vill höra.

Odlingar i vatten
-       Vi kommer bland annat göra en så kallad hydroponisk odling, vilket innebär att man odlar i vatten i stället för jord, och så ska vi anlägga lättskötta rabatter varav en med växter som har bibliska namn. Men jag är bara en vacker sommarblomma som ska få igång det här och försöka bygga upp något för perennerna att driva vidare, berättar han med ett smittande och bubblande skratt. Och skratt har han nära till. Skämt och idéer om marknader, tävlingar, odlingar och annat flödar från honom. Så de som är intresserade av att på ett eller annat sätt medverka till projektet kan nog räkna med en roande och intressant resa.

Företagshälsovård på vårdcentralen möjliggörs genom ett leaderprojekt som Stödeföretagarna varit initiativtagare till.
-Vi hoppas att många tar den här möjligheten och använder sig av företagshälsovården som är för alla – och inte bara för medlemmarna i vår förening, säger ordförande Håkan Backlund. Projektet som syftar till att förbättra levnadsvillkoren på landsbygden har välkomnats av kommun, landsting och stat. Utöver att underlätta hälsovården för många, kan projektet även stärka vårdcentralens ekonomi och leda till arbetstillfällen i Stöde.
Planen är att företaget Ecolifenet ska erbjuda sina tjänster i vårdcentralens lokaler. Vårdcentralens verksamhetschef Bo Abrahamsson ser flera fördelar med samarbetet.

Bra för många
- Det här är ett vinnavinna-koncept. För företagarna är det bra. De slipper åka till stan. För oss är det bra eftersom Ecolifenet har sin egen personal. De hyr lokaler av oss och vi sköter provtagningar. Sett från ett vårdcentralsperspektiv så stärker vi oss. Och det är ju bra att man kan göra allt på byn, konstaterar Bo Abrahamsson.

Ecolifenets verksamhet
Ecolifenet har tidigare varit mest verksam i Härnösand och Sundsvall.
- Vi har traditionell verksamhet där vi erbjuder hälsoundersökningar i olika former, berättar företagets vd Greger Persson.  Vi har riktat in oss främst på små och medelstora företag och är ett växande företag som accelererat våra insatser det senast året. I Stöde kommer vi att anpassa bemanningen efter behovet. Vi har även möjlighet att åka ut till företag för att hjälpa dem.

Starthjälp
Verksamheten får starthjälp med cirka en miljon kronor från Leader Mittland under en projekttid på två år.

Om de stoppar mig i en flaska och korkar igen ska jag skriva på imman tills luften försvinner. Så fast på engelska beskriver journalisten Maryam Sheikhi envisheten i sin kamp för att offentliggöra de förhållanden som kvinnor i Iran lever i. Under fredag morgon berättar hon sin intressanta historia vid frukostmötet för kvinnor som vill utveckla landsbygden.

Landsbygdslots
Maryam är en av talarna på mötet som hålls fredag den 27 januari på Bethel. Arrangörer är projektgruppen Stödebygdens Landsbygdslots, finansierad med medel från Leader Mittland. Projektledare Bodil Eriksson håller tillsammans med Katarina Hellberg information på mötet.

Idéforum
- Vi kommer även att ha ett idéforum för att finna fler vägar att utveckla landsbygden. Bland annat genom hur vi kan gynna det som finns lokalt redan och hur vi kan skapa nya arbetstillfällen, berättar Bodil.

Pwc, med 130 kontor i Sverige, flyttar nu in i tidigare Swedbanklokalen på Gyllenvägen 1. Samtidigt annonserar de efter en gymnasieekonom med starkt kundfokus för att öka bemanningen i Stöde med 100%. Marie Forsström har arbetat som Auktoriserad redovisningskonsult för Pwc i många år och de senaste tio åren från sitt hem i Stöde.
- Vi flyttar till nya lokaler för att vi vill synas lite mer. Förhoppningen är att företag här omkring ska se att vi finns nära och att man lätt kan komma in och träffa oss. Vi ska även se om vi kan rekrytera så vi blir två på kontoret här. Utöver de Stödeföretagare som är kunder idag har jag även kvar en del från Östersund, berättar Marie som flyttade från Jämtland till Stöde för 14 år sedan.

Närhet till Sundsvall
- Vi har lång erfarenhet av småföretagare som utgör 90% av våra kunder. Vi vill vara en helhetslösning för företagare, förutom redovisning och revision kan vi hjälpa till med avtalsfrågor, testamente mm och vi har närhet till bred kompetens av revisorer och skattekonsulter som finns vid vårt kontor i Sundsvall.

Titta in
Från och med nästa vecka finns Marie på plats i den västra delen av tidigare banklokalen och välkomnar alla som är intresserad att titta in.

I söndags höll Stöde IF längdskidtävlingen Öknerundan för barn och ungdomar. Inte mindre än 115 tävlande var anmälda, varav 24 från hemmaklubben. Ett stort antal åskådare lockades även till tävlingen som har en lång tradition. Flera av föräldrarna till åkarna har själva deltagit som barn och verkade nöjda med dagen.
-       Det har gått bra. Vi var lite rädd ett tag för att spåren skulle snöa igen över natten men det har fungerat fint, berättade Håkan Sjölander som både deltagit i jobbet med att göra ordning spåren och agerade funktionär.

Prisutdelning i matsalen
Utanför skolans matsal stod några glada pappor och stekte hamburgare till hungriga åkare och föräldrar medan andra samlats för prisutdelning inne. Medaljer hängdes runt halsar och glänsande pokaler delades ut till barn och ungdomar som såg glada och nöjda ut samtidigt som de applåderas av stolta familjer.

Minnespris till ungdom
Sonny Edströms minnespris delades ut för elfte året och denna gång gick det till David Ödmark som tränat och tävlat flitigt i klubben i flera år.

[Show as slideshow]

Leader är en fransk förkortning av något som betyder ”Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi” översatt till svenska. Leader är ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdsprogrammet, med ett syfte om att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mer för att driva på utvecklingen i hembygden.

Det svenska landsbygdsprogrammet är en del av EU:s strategi för att nå målen med den gemensamma landsbygdspolitiken. Landsbygdsprogrammet pågår i sju år till och med 2013 har en budget på drygt 35 miljarder kronor och finansieras ungefär till hälften av Sverige och till hälften av EU.

I Sverige finns 63 leaderområden. Leader Mittlands område innefattar Sundsvall, Ånge och Bräckes kommuner. Stöd för projekt kan sökas via dess LAG (Local Action Group). Projekt som leder till att förbättra förutsättningarna för någon av följande mål kan stödjas:
•                ökad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket
•                förbättrad miljö på landsbygden
•                förbättrad livskvalitet och främjad utveckling av landsbygdens ekonomi

Projekt utförs med fördel i samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. Den privata medfinansieringen kan bestå av ideellt arbete. Mer information finns här leadermittland.se

Stöde IFs skidskola för barn upp till sju år som startade i tisdagskväll lockade en stor skara till elljusspårets början. Efter en stunds övningar i ring med att ramla och resa sig upp åkte barnen skidor både med och utan stavar.
-       Det är fjärde året jag håller skidskola men första gången som det är så här små barn. Tidigare har de varit från sju år och uppåt, berättade Ann-Catrin Borgström som tillsammans med Jessica Gradin håller i skidskolan. Vi har fått tänka till lite hur vi ska göra för att det skulle bli lagom med skidåkning och lekar.

Flygplan och racerbilar
Lekfullt som flygplan, kissekatter och racerbilar åkte barnen från tre till sju år fram och tillbaka med glada miner. Ledarna kunde efteråt konstatera att det hela förlöpt bra.

Ville åka mer
- De var jätteduktiga och åkte hela timmen. En tjej på tre och halvt år ville till och med åka längre, berättade Ann-Catrin glatt.

Skidskolan är kostnadsfri och öppen för alla som är eller blir medlemmar i idrottsföreningen.

[Show as slideshow]

Nu finns en ny möjlighet för de som vill få upp pulsen och flåset genom träning på Stödehuset. På torsdagskvällarna öppnas nu steppassen, som tidigare varit förbehållen kommunanställda, upp för allmänheten.
Eva-Marie Söderberg som leder passen sprudlar energi. Samtidigt som hon själv utför övningarna som hon instruerar i ett högt tempo pushar hon på deltagarna med en klar högtalarförstärkt stämma som ljuder väl över musiken.

-       Kom igen. Det klarar ni. En gång till och så ökar vi, ropar hon glatt ut till de som i högt tempo stegar upp och ned på brädorna.

När musiken slutar hörs tunga andhämtningar och flås blandat med skratt i Stödehusets A-sal.

Orkar mer
Saga och Linnea Pålsson tycker det går bra att måla och äta frukt medan deras mamma Beatrice Berggren tränar.
-       Ja, det är så bra att det går bra att ha dem med eftersom Micke jobbar kväll varannan vecka. Och det här är verkligen superbra. När jag känner att jag gett allt och är helt slut så orkar jag ändå lite till. Sen kan jag åka hem med gott samvete och mysa i soffan, skrattar Bea.

Pinngympa avslutar
Eva-Marie avslutar passet med så kallad pinngympa.
-       Pinngympan är verkligen bra för den sträcker ut och främjar cirkulationen så stelhet och risk för skador minskar i nacke, axlar och rygg.

Efterfrågan styr
Efter träningen bokas kommande vecka pass snabbt fullt.
- Projektet för de kommunanställda pågår till mitten på februari och tills dess har de förtur, men det finns alltid några platser för allmänheten. Och snart får vi tre stepbrädor till. Skulle det visa sig att det finns tillräckligt stort intresse får vi köra fler steppass i veckan, berättar Eva-Marie glatt.

En glad utdansning av julen fick Stödeborna när Lions traditionsenligt bjudit till barnfest. Efter viss uppstyrning från Håkan Backlund kunde alla de cirka 150 deltagarna festa loss samtidigt i församlingshemmet. Medan en tomte ledde långdans till fikabordet på övre planet för hälften av deltagarna dansade, lekte och sjöng resterande hälft på undervåningen.

Från en bänk tittade några asylsökande intresserat och kanske något förundrat på de svenska traditionella julslutslekarna runt granen såsom ”Räven raskade över isen” och ”Så går vi runt om ett enerissnår”.  

Fika, lekar och tomte
Efter att båda grupperna hunnit med fika och lekar gjorde tomten entré med efterlängtade godispåsar till alla barn. Och snart därpå fylldes församlingshemmets källare med tutande ljud från blåspipor.

Godis till presidenten
I arrangörsgruppen konstaterades det att 88 godispåsar hade delats ut. Nästintill rekord – det fina vädret till trots.
- Det här är en gammal tradition inom Lions. Vi gör det för att vi tycker att det är roligt att få bjuda Stödeborna på något, berättar Lars Hammarberg och överräcker skämtsamt en påse till klubbens president Anders Gradin som kallats ut från köket för fotografering.

[Show as slideshow]

Det var ett glatt gäng som deltog i onsdagens skridskoskola för barn födda 2006. Att barnen hade olika förkunskaper verkade helt sakna betydelse i såväl den snitslade banan som i stafett- och tafattlekarna. De såg alla ut att ha roligt och stimuleras i sin skridskoåkning.

Ingen föranmälan
Kommande onsdagskvällar är isplanen bokad för skridskoskolan genom Stöde IF från kl 17.30 och en timme framåt. Då välkomnas barnen att utan både föranmälan och kostnad hoppa på och delta i skolan som hålls av Sara Ringlöv, Björn Sperring och Ulrika Andersson.

Plats för fler
Nya lekar utlovades avslutningsvis till nästa vecka då barnen även uppmanades att ta med sig några kompisar.

[Show as slideshow]

Folktandvårdens buss skulle enligt planerna stå uppställd för att ta emot barn och ungdomar på orten till hösten. Men nu har upphandlingen för bussen överklagats för andra gången och en rättslig prövning väntar.
-       När det blir klart kommer det att bli väldigt bra för alla barn- och ungdomar. Vi ska se till att den får en bra placering i nära anslutning till skola och barnomsorg. Bussen motsvarar en fullvärdig klinik så i den kan all tandvård utföras, berättar tandvårdsdirektör Bo-Göran Danielsson.
-       Nu är det lite svårt att säga exakt när det blir. Det beror på om den som överklagat får rätt i prövningen. I så fall måste vi göra ytterligare en ny upphandling. Sen beror det också på hur lång leveranstiden är, men vi räknar med fyra-åtta månader beroende på leverantör.

Främst barn och ungdomar
Bussen kommer stå uppställd på ett flertal orter i länet där det är långt till klinik. När den är i Stöde bemannas den av ordinarie personal från Fränsta eller Matfors.
-       I första hand är det barn och ungdomar som ska få tandvård i bussen, men det kan tänkas att någon fler kommer att kunna tas emot för att fylla upp dagarna när den ändå står uppställd på en ort, berättar Bo-Göran Danielsson.

Det slutade med en sjätteplats för Stöde skoterklubbs förare Emma Nilsson i Artic Cat Cup.
-       Jag är nöjd med vad jag presterat. Jag var nära pallplats och blev besviken när jag kom in i mål, men nu känns det bra. Jag kör säkrare i år så det känns lovande.

Inför SM
Emma kom in som trea i lördagens båda kvalheat och hamnade även på tredje plats i semifinalen.
-       Jag kom ut på varvet kring niondeplats och åkte upp mig till en slutlig sjätteplats, berättar Emma om finalen.
Till helgen kör hon en tävling i Norge som träning inför den första SM-tävlingen helgen därpå.

Januari är en tid då många börjar träna och det märkts på pumppassen på Stödehuset.
-       Vi brukar vara många annars också men visst är det fler nu. Tisdagarnas pass blir oftast fullbokade men på torsdagarna brukar det kunna finnas några platser kvar. Många är trogna och flera av dem har varit med ända sedan jag startade 2008, berättar Ywonne Wreede som håller skivstångsträning, även kallad pump, genom sitt eget friskvårdsföretag.

Stark rygg
Maria Löfgren och Anders Gradin tillhör de som varit med sedan starten.
- Det här är den bästa träningen som finns. Man jobbar igenom hela kroppen. Jag jobbar inom vården och behöver stark rygg, berättar Maria som ibland även hoppar in som ersättare för Ywonne.

Humoristiska människor
- Maria kan ibland skrika till att vi ska göra något styrketest som jägarställning och då gör vi det. Det är mycket humoristiska människor med och rätt som det är kommer det någon rolig kommentar, berättar Ywonne.

Fyra olika pass
Inför den här säsongen har hon satt ihop fyra nya musikprogram. Tre olika pass med skivstångsträning varieras. Denna vecka är det pump, nästa cirkelträning och veckan därpå actionpump. Utöver skivstångsträning håller hon även ett spinningpass i kommunens regi. I sitt företag erbjuder Ywonne även massage och kostrådgivning.

Yngre och män
- Jag tycker det är roligt att flera yngre har börjat och att även män är med. På cirkelträningen finns det plats för ända upp till tjugofem så jag hoppas fler provar. Det är verkligen bra träning för hela kroppen, berättar Ywonne och får medhåll från flera av deltagarna.

Från kontoret i Stöde flyger SCA denna vecka och nästa med helikopter för att överblicka skadorna efter stormen Dagmar.
-       Vi gör det för att få en övergripande bild och kunna samordna och knyta ihop större områden att flytta ut maskinerna till. På så vis håller vi nere kostnaderna för vägar och flyttar så mycket som möjligt, berättar Per-Ragnar Frank, virkesuppköpare i Stöde socken.

Söder om Ljungan
På datorskärmen framför sig har han en karta som visar de rutter som flugits hittills.
-       Man får en helt annan överblick som inte går att få när man ger sig ut med skidor eller skoter. Särskilt nu när det fallit snö som gör sikten sämre. Den som snabbt känner igen skiftena uppifrån åker. Idag flyger vi söder om Ljungan över Stöde och det området kan Nils-Erik Pettersson bra.

Snön försvårar
Än så länge har de ingen sammanställning på hur omfattande skadorna är på SCA-skogen i området.
-       Vi kör med ordinarie maskiner och har tagit in ytterligare några resurser. Det finns även planer på att flytta maskiner norr ifrån, men det är inte bestämt ännu. Tekniskt är det inga problem att ta reda på allt, men det blir dyrare. Nu är det problem med snön som tynger ner träden över vägarna. Det måste vi åtgärda innan vi kan skicka ut plogbilar.

Minska kostnaderna
Många privata skogsägare har de senaste två veckorna hört av sig för att stämma av läget med SCA. Per-Ragnar upplever att dialogen med skogsägarna är god.
-       Det får hellre ta någon dag extra med helikopter än att det blir onödiga kostnader för flyttar för det innebär ett mindre netto för skogsägarna. Ser vi att det finns områden som varit planerade för avverkning detta år som klarat sig utan skador kan vi ta en dialog om att flytta dem till nästa år. Det brukar inte vara några problem, berättar han.

[Show as slideshow]

I Whitefish, Montana, står en gjutjärnspjäs från 1800-talet och väntar på lift hem till Stöde. Den bär på en intressant del av vår historia som för tankarna till ”Kristina från Duvemåla”.
Gertrud Svensson har med stort engagemang spridit historien om hur stickmaskinen hamnade i Amerika på 1800-talet och tycker att det borde gå att få den tillbaka till Stöde på något vis.
-       Stöde hembygdsförening som fått den har nitton byggnader att underhålla och tyvärr inte medel till frakt. Stickmaskinen befinner sig inte bara på andra sidan Atlanten utan också på andra sidan Klippiga bergen.
Gertrud funderar kring möjligheter till att få någon att ta stickmaskinen till Seattle och därifrån få ett flygbolag att bjuda på plats till Sverige.

Freda från Vigge
Hon berättar att den köptes av Freda Hedman från Vigge. I samband med inköpet i Sundsvall träffade Freda sin blivande man Peter som arbetade med att bygga upp staden efter den stora branden 1888. Och som så många andra svenskar på den tiden emigrerade paret från fattigdomen i Sverige till Amerika i hopp om ett bättre liv, men möttes där av svårigheter.

Studiecirkel om utvandringen
Under hösten har Gertrud lett en studiecirkel om utvandringen.
- Det hela började för flera år sedan. Ragnar Högbom hade länge forskat om emigranterna och funnit denna bok som skrivits av dottern Emma Hedman. Genom hembygdsföreningen sökte vi medel och fick den översatt och tryckt.
Resultat blev boken ”Att plöja nya fåror”. Gertrud och deltagarna i studiecirkeln har när de träffats läst boken, diskuterat och åkt runt för att titta på de gårdar där Freda föddes och arbetade som piga.

Aktuellt med flykt
-       Det här aktualiseras på nytt nu när vi har människor som fått fly hit till Stöde på samma sätt som vi själva en gång fick fly från fattigdom härifrån, konstaterar Gertrud. Det skulle vara roligt om det finns mer intresse för den här studiecirkeln. Utvandringen var stor från många orter i Medelpad och det är bra om historierna dokumenteras och bevaras.

Stödeborna är trogna vårdcentralen på orten. Den hamnade på sjunde plats i en sammanställning av en kvalitetsmätning på länets tjugosju vårdcentraler.
I en enkät där patienternas upplevelse av kvaliteten på vården mättes visade Stöde näst bäst resultat av vårdcentralerna i länet året innan. I den senaste mätningen hamnade Stöde lite längre ner, men ändå på sjunde plats av de tjugosju av länets alla offentliga och privata vårdcentraler. Det visar en sammanställning av den nationella patientenkäten som utförs av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Trygghet och närhet
Vårdcentralens chef Bo Abrahamsson ger sin syn på resultatet.
-       . Jag upplever att närheten och tryggheten gör att man är positiv och trogen sin vårdcentral. Man känner personalen som jobbar här och har gjort det länge. Under 2011 hade vi en del förändringar och det tar naturligt lite tid innan det upplevs lika tryggt igen, så det kan nog vara förklaringen.
-       Heder till Stödeborna för att de är trogna sin vårdcentral. Idag får man välja vilken vårdcentral man vill placera sina 2500 kr i – eller var man listar sig som vi säger.  Jag anser att vi behöver alla de cirka 3000 personer som bor här och gärna fler.

Countryakuten
- Det är en minibemanning vi har här. Jag brukar ibland kalla det countryakuten. Patienterna kommer hit osorterade. Det är därför också mycket populärt att göra praktik här för att man får göra mycket och får stort förtroende, berättar Bo.

Huset till salu
- Det här huset är till salu och det har varit minst två intressenter här och tittat på det.  Det vore väl intressant om det är någon som vill satsa på Stöde. Man kanske kan locka hit en lokal tandläkare, ett apotek eller spa funderar Bo. Vi har ett hyreskontrakt till 2014 och kan säkert dela lokaler. Skulle behovet uppstå i framtiden får vi ta hjälp att försöka hitta alternativa lokaler. Jag tror inte det ska vara något problem, menar Bo.

-

Skidspåren öppnades på nytt i veckan. Spår finns i 1.5, 2.5 och 5 kilometer samt för skate de två kortare sträckorna. Inom kort beräknas även belysningen vara fixad efter stormen.
Syskonen Rickard och Lovisa Engholm tränade i torsdags inför kommande tävlingar medan pappa Petter fixade spåret med pistmaskinen.
-       Äntligen, säger Rickard om att träningen på skidor nu kan börja på riktigt på hemmaplan. Jag har tränat ute från juli till december.
Nu ser han och Lovisa fram mot kommande tävlingar varav bland annat Öknerundan på hemmaplan den 22 januari.

Skidbacke med lift fanns tidigare i Stöde. De som vill åka utför får numer bege sig några mil bort. Det finns flera alternativ som är lämpliga för dagsresor åt olika vädersträck. Fjäll, kuststad eller Hälsingeskog är några av valmöjligheterna. Allra närmast är Getbergets slalombacke som under flera av klämdagarna gästades av besökare från Stöde med omnejd. Däribland Eva Högbom med döttrarna Hanna, Klara och Tilda.

Några kilometer norr om Stöde finns ett alternativt skidspår. Där är säsongen betydligt längre eftersom det ligger högre. När det är för lite snö eller för många plusgrader på byn används det spåret mycket.

Mycket snö
Över en halvmeter var snödjupet då Göran Carlsson i veckan tog skotern på släpet för att köra upp spåret som snöat igen under natten. Att en sörlänning skidat iväg längs det sex kilometer långa spåret innan kunde Göran tydligt se. Inte på spåren men väl på bilen som jaktlagskamraten med fritidsboende i Hullsjön lämnat intill spåret.

Byter plats
Spåret utgår i år några meter in på vägen mot Västanbäck, men kan nästa år finnas på en annan plats.
- Det beror på hur det passar med avverkningar. Vi frågar SCA om lov innan vi gör spåret, berättar Göran.

Det milda vädret har periodvis hållit planen avstängd och gjort att fler passat på de dagar då den varit öppen. Ett trettio-fyrtiotal personer har under flera dagar samsats om planen för friåkning och hockeylir.
- Nu är isen tjock, konstaterade vaktmästare Urban Hamrin i torsdags och tog ner skylten som visat att planen varit stängd under de milda dagarna.

Aldrig bokad
En grupp arbetar ideellt med att hålla planen i skick.
- Ungdomarna i Stöde har det verkligen bra. Det är inte många ställen som har en sån här plan som alltid är öppen för friåkning, berättar Björn Sjödin som ingår i gruppen.
Han räknar upp flera närliggande orter där friåkningen är begränsad till ett par timmar per vecka. I Stöde är planen aldrig bokad och det läggs mycket tid på att montera upp och ihop planen varje säsong, spola, köra ismaskin, skotta med mer.

Fler som hjälper till
-Det är tur att man har någon hemma som blir sur om man inte åker hit, berättar han och syftar på sonen Erik. Men det är bra om det finns fler, än vi i gruppen, som kan hjälpa till med planen. Det behövs.

Några minuter senare intas planen av ett tiotal barn med skridskor och färgglada hjälmar.

De senaste veckorna har det varit jullov och ledighet för många. Det har bland annat märkts längs de vintervita vägarna som varit vältrafikerade av motionärer i form av löpare, promenerande, ryttare och sparkstöttare. De många vinteraktiviteter som erbjuds i Stöde har nyttjats flitigt.

Det kan bli lättare att bygga strandnära i Ede, Nedansjö, Stöde och Vigge. De orterna har pekats ut bland tjugo områden som anses lämpade att kunna ansöka om strandskyddsdispens för. En lagändring om strandskydd som trädde i kraft 1 februari 2010 gör det möjligt för kommunen att i översiktsplanen peka ut särskilda områden enligt något som kallas Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera byggandet i områden med negativ befolkningstillväxt och god tillgång till fria strandområden.

Allemansrätt och biologisk mångfald
Ambitionen är att ge spelregler för bevarande av biologisk mångfald och allemansrättsliga möjligheter och samtidigt ge möjlighet till att behålla och utveckla en levande landsbygd inom kommunen, uppges i Sundsvalls kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen som nu är ute på samråd.
Planen är inte juridiskt bindande utan ska vara en vägledning vid upphävande av strandskydd, alternativt dispenser. Det kommer finnas möjlighet att ansöka om dispens från strandskyddet med hänvisning till LIS även utanför utpekade områden.

Boenden och turism
Som exempel på vad som kan bedömas ge skäl för LIS omnämns byggnationer av många olika slag såsom bland annat bryggor, vindskydd, konferensgårdar, bad- och upplevelseanläggningar, hel- och delårsboenden och fiskebyar.

Områdesbeskrivningar
Planförslaget är ute på samråd och finns att ta del av på kommunens hemsida samt i kommunhuset och på Sundsvalls kommuns bibliotek fram till 20 februari för att alla ska ha möjlighet att läsa och lämna synpunkter och idéer på det. Där finns även beskrivningar av samtliga tjugo områden.

Under lördagen tävlar skotercrosstjejen Emma Nilsson i Östersund, i Artic Cat Cup som i år firar fyrtio år och är Europas största skotertävling. Tävlingen som pågår 7-8 januari i Gräfsåsen, Östersund, är inte bara den största, äldsta och första för året. Det är också den närmsta. Emma som tävlar sitt tredje år i skotercross åker flera gånger i veckan och tränar på banan i Östersund för en bra placering i damklassen.

Många mil
- Helgens tävling används lite för att kolla upp hur man ligger till inför SM och hur bra de andra är. Totalt blir det runt tio tävlingar på en säsong för mig. Förra året räknade jag ut att det blev 570 mil bara till och från tävlingarna men då gjorde jag några i Norge också för att komma igång. Det är så roligt så det är det värt milen, berättar Emma.

Pappa är med
När bussen märkt Emma Nilsson lastats och rullar iväg för tävling är det pappa som är med.
- Det är lugnast så. Jag har märkt att det går bäst om bara han är med.

Värdefulla sponsorer
Inte alla tjugoåringar har råd med skotercross som är en kostsam sport.
- Nää, det blir till att jobba mycket på sommaren, skrattar Emma. En skoter håller egentligen bara en säsong om den ska fungera riktigt bra. Två år är absolut max. Jag är glad att jag har alla sponsorer och personer som stöttar mig. Varje sponsor är viktig och värdefull vad än de kan bidra med – inget är för litet.

Adrenalin och träning
När det inte är skotersäsong ägnar sig Emma gärna åt andra fartfyllda adrenalinsporter och lägger mycket tid på träning.
- Det är viktigt att ha kondition och styrketräning behövs för att orka lyfta skotern. Killar ska inte behöva ha fördel. Jag tränar på gymmet och på sommaren åker jag en del rullskidor, berättar den målmedvetna Stödetjejen som tidigare även tävlat i skidor. Jag håller siktet på topp fem i SM i år också. Det höll inte hela vägen i fjol så det är målet jag siktar på i år.

Ovädret som under juldagsnatten drog in med enorm styrka har präglat julhelgen och mellandagarna i området. Stormen Dagmar har lagt omkull många träd och orsakat andra materiella skador som får ekonomiska konsekvenser för många. Ett stort antal hushåll har saknat el, vatten och tele efter stormen.

Samverkan överbygger
I dagar som dessa tydliggörs den rådighet och samverkan som ofta märks på landsbygden extra. Tidigt på annandagen kapades träd undan så de flesta vägar blev farbara igen. Grannar emellan hjälps åt med att återställa efter skadorna och överbygga avsaknad av faciliteter.

Bo Abrahamsson 60-årsjublierade på det lite speciella datumet 111111. Sedan några år tillbaka är han chef för vårdcentralerna Stöde och Matfors. Något som inte var planerat.
- När jag gick ut skolan här på Slättån var jag helt på det klara med att jag skulle bli lärare. Jag läste till och med fyrtio poäng historia i Uppsala. Men man sa då att lärare skulle bli arbetslösa så jag började läsa till sjuksköterska i stället.

Befordra bråkiga killen
Bosse, som han kallas, berättar hur han började arbeta på vårdcentralen i Skottsund och snart därpå fick förfrågan av en bekant om han ville ha en tjänst på sjukhuset i Sollefteå, där han tidigare gjort sin militärtjänst. Efter en tid som sjuksköterska med mycket åsikter om hur personalens resurser skulle tillvaratas blev han placerad på posten som klinikföreståndare för akutmottagningen och kirurgmottagningen.
-       Det var någon som sa att vi tar och plockar upp den där bråkiga killen så får vi se hur han löser det själv, berättar Bosse med ett leende.
En resa tog fart med ett omfattande förändringsarbete av sjukhuset. Vårdavdelningarna byggdes om och nya rutiner med återbesök på respektive vårdavdelningar infördes bland annat.
-       Sollefteå sjukhus låg långt framme när det gällde att hushålla med resurserna.

Turnéledare i Bosnien
Efter flera års arbete kände Bosse, i slutet på 90-talet, att det var dags att göra något annat. En rad katastrofövningar med infanteriet hade gett honom kontakter som ledde till att han gick in i kronans tjänst med kaptensgrad. En bataljon skulle etableras i Bosnien. Bosse berättar att det blev hans uppgift att svara för det psykosociala för de 304 officerarna och soldaterna på deras lediga tid, samt att föra dem till närmsta ickekrigsförande stad. Utöver det fick han även uppdraget som turnéledare för fältartisterna.
-       Artisterna hade en mycket viktig uppgift i att visa att vi kom med en annan approach. Att vi gjorde mer än att bara ställa oss emellan olika entiteter för att se till att de inte slog ihjäl varandra.

Känslosamma minnen
- Jag minns särskilt ett ställe med hål i tak och väggar. De krigströtta ungdomarna som kom in var som i dimma. .
Bosse får tårar i ögonen och avbryter sig ursäktande för att det hela blir känslosamt innan han fortsätter berätta.
-       Men under kvällen av frihet, med musik och underhållning levde de upp ungdomarna som varit utsatta för övervåld. Borgmästaren tog mig åt sidan och sa att jag var hans och områdets vän för alltid. Jag hade svårt att ta åt mig av det då. Det var stort, säger Bosse och ruskar på huvudet.

Fantastiska resultat
Ett år gick och Bosse hann nästan bara hem till Sollefteå igen så ville primärvårdschefen där skicka honom till att utveckla primärvården i ett område i Ryssland.
-       Uppdraget bestod i att bygga upp fyra modellvårdcentraler i det ryska området Arkhangelsk, med systervårdcentraler här hemma i Sverige. Resultatet blev fantastiskt. Jag hade utvecklat en tydlighet och ett språk som inte ger några risker för missförstånd. Jag tror att det är därför jag är bra på att bygga broar och även därför som jag blivit ombedd att ta hand om internationella kontakter, berättar han och replikerar snabbt med en svaghet i sin personlighet som för att väga upp att han lagt fram sina styrkor och inte vill misstas för att sakna ödmjukhet. Men risken förefaller aldrig, då hela hans berättelse omgärdas av en ton av tacksamhet.

Avtryck från Uganda
Nästa utlandsuppdrag för Bosse blev Uganda.  Tillsammans med en familjeläkare från Nyland blev han inbjuden för att skissa på ett internationellt samarbete. De var intresserade av Sollefteå sjukhusets vårdideologi, men projektet blev av någon anledning stoppat. Ett möte med samhällets utstötta HIV-smittade hann dock sätta avtryck i Bosses känsloliv innan han lämnade landet.
Han började en tjänst på vårdcentralen Blåsippan i Härnösand. Och så en dag ringde telefonen.
-       Det var Lena Carlsson som var chef här som ringde till mig och frågade ”Är det inte så att du vill flytta hem”. Hon och Agneta i Matfors ville sluta vara chefer. De frågade gång på gång. Men jag har barn och barnbarn i Sollefteå så flytta ville jag inte. Lena var då helt fantastisk och hjälpte mig att fixa en lägenhet i Sundsvall. Sedan dess har jag veckopendlat och det fungerar bra. På fredagarna blir jag välkomnad hem av jordens snyggaste och bästa hund pekignesen Fillemon.

Planerar stanna
Sambo, barn och barnbarn med skridskoskola och fotbollträningar får numer dela Bosses fritid med renoveringsarbetet av radhuset. Och han ser riktigt stolt ut när han berättar att han som tidigare vare sig kunnat spika eller såga rakt, med viss hjälp har upptäckt nya förmågor hos sig själv. Och att han nu tålmodigt och långsamt går igenom huset rum för rum.
-   Man brukar säga att två perioder om fyra år är lämpligt att vara chef på samma ställe. Och det tar åtminstone något år att komma in sig innan man fungerar riktigt bra. Jag har bara jobbat här ett par år, trivs och har inga planer på att göra något annat, meddelar 60-årsjubilaren med ett leende.

.